Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om nÀr och hur musiklÀrares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklÀrares uppfattningar kring musikundervisningen pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att problematisera och försöka förstÄ musikundervisningen. VÄr problemformulering lyder: ? PÄ vilket sÀtt möts elevers och musiklÀrares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har anvÀnt oss av intervjuer i vÄr undersökning.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I mitt examensarbete har jag undersökt om lÀrare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om sÄ Àr fallet, upplever att de bemöter elever olika pÄ grund av detta. Jag ville ocksÄ veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjÀmna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar Àr jÀmstÀllda i undervisningssituationen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex lÀrare som undervisar i Är 3-6. I litteraturgenomgÄngen redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i Àmnet. De beskriver i stora drag att pojkar Ätnjuter mer av lÀrarens uppmÀrksamhet i undervisningssituationen pÄ flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig Ät, att de blir bemötta pÄ olika sÀtt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte Àr jÀmstÀllda i undervisningssituationen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur utematematik pÄverkar elevers inlÀrning. I studien ligger fokus pÄ att upptÀcka vilka effekter, som utematematik kan ge pÄ alla elevers förstÄelse, oavsett individuell förutsÀttning. DÄ kring den egna kunskapen om och inlÀrningen av, Àmnet matematik.Studien bygger pÄ ett undervisningsförsök i en Ärskurs 3. Det matematiska innehÄllet Àr geometri, med inriktning pÄ omrÄdet omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efterÄt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande pÄ nÄgot sÀtt.

Undersökningen berör omrÄdet fritidspedagoger och lÀrare i olika samarbetsformer med Äsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen Àr att finna svar pÄ hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollÀrare ser ut, hur pedagogerna tÀnker kring samarbetet och vad de har för Äsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar pÄ hur olika pedagoger frÄn tvÄ olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fÄtt möjlighet att utforma sin arbetssituation sjÀlva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lÀrare och hur lÀraren kan pÄverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för Äsikter om lÀrares egenskaper och om det spelar nÄgon roll för en elev vilka lÀrare den har. För att ta reda pÄ elevers Äsikter har vi anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i Ärskurs 6. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser Àr att eleverna tycker att en bra lÀrare Àr en lÀrare som har ett intresse för sitt Àmne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.

Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94.Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective.

The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC?s rights can be put into practice.

Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vilken instÀllning pedagoger och elever har till matematiklÀroboken samt till matematikÀmnet. Undersökningen ska ocksÄ klargöra om det finns nÄgra samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas instÀllning till lÀroboken och Àmnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllning till matematik skall ocksÄ tydliggöras genom undersökningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativ intervju och enkÀt som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utlÀsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllningar varierade stort.

Syftet Àr att undersöka rektorers beredskap nÀr det gÀller att bemöta högbegÄvade elever. Bakgrunden till vÄrt intresse Àr den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebÀr nÀr det gÀller dessa elevers rÀtt till sÀrskilt stöd. Arbetet beskriver de sÀrbegÄvade elevernas behov bÄde pÄ individ-, grupp- och organisatorisk nivÄ. Undersökningens metod Àr enkÀter som följts upp med intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning lÄg- och mellanstadielÀrare anser sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ reda pÄ vad som sagts om Àmnet skönlitteratur i undervisningen började jag med att lÀsa aktuell forskning pÄ omrÄdet. Vidare intervjuade jag fem nu verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare i kvalitativa öppna intervjuer dÀr mina huvudfrÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds skönlitteratur i undervisningen. Kompletteras fÀrdigt lÀromedel med skönlitteratur och vilka för- och nackdelar finns det med att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv bild av att anvÀnda skönlitteratur i sin undervisning. Det vanligaste sÀttet att arbeta med skönlitteratur visade sig vara höglÀsning dÀr lÀraren eller eleverna lÀser högt för varandra eller egen tyst lÀsning.