Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju pÄ GrundskollÀrarutbildningen 1-7 vid Högskolan i GÀvle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda pÄ hur man som blivande lÀrare pÄ bÀsta sÀtt bemöter en elev som Àr ett Jehovas vittne med hÀnsyn till bÄde elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier och intervjuer med lÀrare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lÀrare som sjÀlv Àr ett vittne.Första delen av arbetet bestÄr av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne Àr och vad som skiljer dem frÄn övriga samhÀllsmedlemmar.NÀsta del tar upp hur Jehovas vittnen ser pÄ skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och dÀrefter följer diskussionen..

Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr olika etniciteter integreras med varandra och segregeras frÄn varandra. NÄgot som avspeglar sig pÄ skolvÀsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrÄn etnisk bakgrund. NÄgot som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhÄllningssÀtt till elever utifrÄn deras etniska bakgrund Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie dÀr ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har frÀmst anvÀnt mig av tre avhandlingar och dÀrtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framtrÀder inom skolan skapas utifrÄn en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att sÀtta oss in i de olika organisationsformerna Äldersindelat/Äldersblandat, ur bÄde lÀrar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkÀter till elever i Ärskurs 5 som har gÄtt i en Äldersblandad skola och nu övergÄtt till en Äldersindelad klass. Vi har stÀllt frÄgor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i Ärskurs 5. Vi har Àven anvÀnt oss av intervjuer med sex olika lÀrare dÀr vi frÄgade om lÀrarnas uppfattning om skolans organisation, hur de sÄg pÄ elevers sociala utveckling och lÀrande, elever med inlÀrningssvÄrigheter och lÀrarens arbetssituation.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lÀrande. Studien fokuserar pÄ dansens betydelse för lÀrandet i matematik samt lÀrares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklÀrare som arbetar med dansmatte samt lÀst relevant litteratur som rör matematik och lÀrande, estetiska lÀrprocesser och dans som verktyg för lÀrandet. NÄgra av intervjuerna utfördes pÄ en skola som arbetar med dansmatte och nÄgra via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, Àr eniga om att dansmatte Àr ett bra medel för lÀrande i matematik och eleverna pÄstod att de lÀr sig lÀttare genom att anvÀnda kroppen.

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhÀllsorienterande Àmnen. Syftet med en sÄdan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker frÄn varandra och vad elever lÀr i respektive praktik. Undervisningen benÀmns som antingen fri eller traditionell. Studien tillÀmpas utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lÀrare och elever. I och med att undersökningen fokuserar pÄ olika sÀtt att undervisa, har undersökningen Àven inspirerats av metoden learning study.

CODA (Children of deaf adults) innebÀr att man Àr hörande sjÀlv men har en eller tvÄ teckensprÄkiga förÀldrar. CODA-elever har teckensprÄk som hemsprÄk och de lever mittemellan den döva vÀrlden och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att vÀxa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat sprÄk hemma Àn vad de har i skolan. (FredÀng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Avsikten med detta examensarbete Àr att identifiera, beskriva och förstÄ företeelser och processer som Àr en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lÀrare och elev i klassrummet. För att uppnÄ detta har observationer som metod anvÀnts och dessa har gjorts i Ärskurs tvÄ och fem. Undersökningen gjordes utifrÄn tvÄ undervisningstyper, helklassundervisning och bÀnkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper Àr kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktÀr. Det vill sÀga att lÀraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgrÀnsande frÄgor respektive att lÀraren anvÀnder frÄgor som det finns ett, och endast ett rÀtt svar till.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Det centrala i denna studie Àr att undersöka elever pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet Àr att skapa djupare förstÄelse och att fÄ insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssÀttning, för att dÀrigenom kunna utveckla sÀttet att arbeta med bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gÀllande betygssÀttning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever pÄ Hantverksprogrammet ville vi ta reda pÄ deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksÀmnet fungerar otillfredsstÀllande, dÄ flertalet elever anser att betygskriterierna Àr otydliga samt att de saknar funktion..

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..