Globalt sett Àr huvudvÀrk ett stort hÀlsoproblem bland skolungdomar och huvudvÀrk Àr den vanligaste orsaken till besök hos skolsköterskan. Stress Àr en av de vanligaste bakomliggande faktorerna och huvudvÀrk behandlas vanligtvis med receptfria lÀkemedel. Behandlingsmetoder utöver lÀkemedel Àr exempelvis avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga förekomsten av huvudvÀrk bland gymnasieelever i Ärskurs tre och hur de pÄverkas i skolan, samt hur de hanterar huvudvÀrken och vilka kunskaper de har kring behandling av huvudvÀrk. Deltagarna i studien var gymnasieelever i Ärskurs tre.

SyfteStudiens syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare gör nÀr de mÀrker att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den empiriska enkÀtundersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar. I enkÀtundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. EnkÀtundersökningen innehöll Àven en frÄga om antal Är i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig Ät beroende pÄ yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum Àr centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sÀtter grÀnser och skapar dÀrmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra utvalda lÀrare med lÄng erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur beskriver lÀrarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lÀrarna dessa? Vilken valfrihet har lÀraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en fÀrdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som pÄ ett mirakulöst sÀtt fungerar för alla individer. Hur mÀnniskor lÀr kan aldrig begrÀnsas till en frÄga enbart om teknik eller metod. Det finns mÄnga olika sÀtt lÀraren kan vÀlja i utformningen av sin undervisning och hur lÀrare vÀljer att lÀra ut Àr bland annat beroende av den utbildning man gÄtt, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som rÄder pÄ skolan.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

UtbrÀndhet Àr idag ett vÀlkÀnt begrepp. SamhÀllet har haft en negativ utveckling dÄ det gÀller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lÀrare mÄr allt sÀmre. Denna studie syftar pÄ att ta reda pÄ vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrÀndhet i lÀraryrket. För att gÄ ett steg lÀngre Àn den forskning som gjorts i Àmnet tidigare, utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kom-munikationen mellan lÀrare och elev Àr det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollÀrare har intervjuats och, pÄ sÄ sÀtt, fÄtt tillfÀlle att delge sina Äsikter om vad de anser fungerar som hÀlsofrÀmjande nÀr det gÀller kontakten med elev-erna.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förÀndra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes pÄ en skola i Ärskurs 1. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ kunskap om hur en elev med koncentrationssvÄrigheter agerar i skolan och varför..

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

I denna avhandling har vi undersökt nio musiklÀrares syn pÄ den sociala relationen mellan dem och deras elever. Syftet var att ta reda pÄ huruvida den sociala relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar elevernas musikaliska lÀrande, sett ur lÀrarens perspektiv. Det var Àven vÄr intention att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon skillnad i den sociala relationens pÄverkan pÄ elevens musikaliska lÀrande mellan instrumentalpedagog och elev kontra klassmusiklÀrare och elever. Som metod för insamlande av fakta i frÄgan anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med instrumentalpedagoger och klassmusiklÀrare. Dessa intervjuer fick bekrÀfta den tidigare forskning och litteratur vi behandlat i bakgrunden.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

Studien avsÄg att undersöka elevers, lÀrares och skolkuratorns attityd till lÀrarrollen med fokus pÄ relationer mellan elev och lÀrare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lÀrare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lÀrare har stor pÄverkan pÄ elevers vÀlmÄende. En kvalitativ metod anvÀndes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frÄgeformulÀr med lÀrare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lÀrare Àr. Resultaten analyserades med hjÀlp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och kÀnsla av sammanhang.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att som lÀrare fÄ en inblick i hur det Àr att fÄ enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasÀtt att ta hand om och lÀra dessa elever att klara sin skoldag och att fÄ en meningsfullutbildningIntresset för detta Àmne startade dÄ man inom skolan och Àven utanför skolan pratarom att dessa elever fÄr för lite hjÀlp för att klara av sin skoltidFör att fÄ hjÀlp med denna undersökning har jag intervjuat bÄde skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig mÄnga svar pÄ hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och Àven att den personal som jag har intervjuat lÀggeroerhört mycket tid och kraft för att hjÀlpa dem.Som exempel kan nÀmnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgrÀnsade instruktionergÀrna med bilder och tillhörande text för att lÀttare komma ihÄg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter pÄ ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angÄende hur Adhd pÄverkar mÀnniskan,hur man kan hjÀlpa dem att fÄ en bÀttre vardag och hur man kan verka i skolan..

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av nÀr lÀrarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi Äsyftar har ingen diagnos utan det Àr elever som av nÄgon anledning visar olÀmpligt beteende i klassrummet. FrÄgorna vi belyser Àr vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjÀlp lÀraren kan fÄ att hantera problemet, hur vanligt förekommande det Àr samt om ökad yrkeserfarenhet har nÄgon inverkan. I litteraturgenomgÄngen belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser pÄ lÀrarens och elevens roll i situationen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs tankar om det sociala samspelet mÀnniskor emellan.