Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad det innebär att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka detta. Vi misstänkte att många människor ser betyg som ett sätt att mäta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad några författare skriver om kunskap, inlärningsförmåga, olika faktorers påverkan på inlärningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lämnade enkäter till yngre och äldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebär att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som påverkar om man lyckas eller inte. Vår undersökning visar att det finns en viss samstämmighet mellan de olika grupperna, men även stora skillnader.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

Studien undersöker heteronormativitet och homofobi i gymnasieskolan ur elev- samt lärarperspektiv med fokus på genus. 36 lärare samt 76 elever har deltagit i undersökningen och informationen samlats via frågeformulär med stort utrymme för personliga reflektioner. Materialet har bearbetats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och resultatet visar genomgående på stor diskrepans mellan elever och lärare. Verbala kränkningar är vanliga men få elever och lärare ser ett samband mellan homofobi och tillmälen som anspelar på sexuell läggning. Det är lärares subjektiva uppfattning om graden av kränkning som avgör om och hur man agerar.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur några ungdomar som fått diagnosen AD/HD ser tillbaka på sin grundskoletid. Frågeställningarna i studien utgick ifrån begreppen delaktighet och lärande.MetodStudien utformades som en retrospektiv, kvalitativ livsvärldsstudie grundad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med 4 gymnasieelever, som fått diagnosen AD/HD. Avsikten var att nå elevernas livsvärldar genom en samtalsliknande djupintervju. Studien grundar sig på elevernas erfarenheter och upplevelser av sin skoltid.ResultatElevernas berättelser tyder på en skolgång med låg delaktighet i relationer till kamrater såväl som i skolarbetet. Eleverna anser sig inte ha fått det stöd de har varit i behov av och menar att lärarna många gånger har haft en bristande förståelse för deras situation.Det som eleverna själva uppskattar är ett tydligt arbetssätt där mål, syfte och innehåll tydliggörs av läraren.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien är genomförd med en elev i årskurstvå som har koncentrationssvårigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svårt med höga ljudnivåer. Därav befann han sig vid utgångsläget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mångfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebära samt miljöns oerhörda påverkandekraft.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera några uppfattningar av den skrivna textens utformning i åtgärdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och två lärare som alla företräder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade åtgärdsprogram, tre från vardera skola.Resultatet utifrån intervjuutsagorna visar att det förekommer både likheter och skillnader när det gäller respondenternas uppfattningar om hur och för vem åtgärdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhåller vikten av att både elev och vårdnadshavare närvarar när ett åtgärdsprogram upprättas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i fråga om yrkesansvar för rektorer respektive lärare.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är: - I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan? Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94.

Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.