I denna uppsats undersöks huruvida image kan utgöra en vÀrdeskapande faktor för mobiltelefonföretag. Dagens ekonomi drivs allt mer av högteknologiska branscher, dock har vi uppmÀrksammat bristen av branschspecifika marknadsföringsteorier, framförallt imageteorier, för högteknologiska företag eller produkter..

I examensarbetet analyseras lÀromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för undersökningen Àr hur mÄnga gÄnger kvinnor/flickor och mÀn/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som Àr kopplade till personerna.LÀromedlet Wings för Är 7-9 har gÄtts igenom och varje gÄng texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller mÀn/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framtrÀdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benÀmnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för lÀsaren.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares organisationsengagemang utifrÄn organisationskommunikation, sÄvÀl mellan chef och medarbetare som medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 medarbetare fick besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, bÄde mellan medarbetare och chefer och medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina medarbetare..

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptÀcka barn som blivit vÄldsutsatta och det Àr en svÄr uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation Àr ett villkor för att hjÀlpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och sÀkerhet Àr ett viktigt stödjande element för att kunna hjÀlpa ett vÄldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förÀndra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med vÄldsutsatta barn.

Arbetet behandlar rumslighet i trÀdgÄrden och utgÄr ifrÄn Norberg-Schulz (2003) essÀ om fenomenet plats. EssÀn beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsÀttet ofta avspeglas i trÀdgÄrdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fÄnga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara mÀnniskans upplevelse av fenomenet. Det Àr sÄ vi ocksÄ gÀrna beskriver trÀdgÄrd, genom att dela med oss av vÄr upplevelse av trÀdgÄrden. Platsens struktur delas upp i rum, som Àr den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktÀr, som Àr den allmÀnna atmosfÀren hos platsen.

I studier av musikupplevelser visar resultaten pÄ att varje enskild individ skapar sina egna kÀnslor och bilder utifrÄn vad han eller hon har för tidigare erfarenheter. Samtidigt visar resultaten Àven pÄ att det förefaller som det i den vÀsterlÀndska traditionen finns ett kollektivt musikaliskt medvetande som fÄr oss att reagera likartat pÄ vissa typer av musik. Uppsatsens forskningsfrÄgor Àr baserade pÄ om det finns musik vi reagerar likartat pÄ, oavsett sinnesstÀmning och kontext? Om sÄ Àr, vilka musikaliska element genererar de skilda kÀnslostÀmningar som lyssnaren upplever?Metoden har varit att komponera ett stycke dÀr jag medvetet anvÀnt musikaliska element för att förmedla en viss kÀnsla. Detta genom att ha valt ut fem ord att gestalta musikaliskt, som i sin specifika egenskap, ur en personlig upplevelse motsvarar en kÀnsla.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

VÄrt examensarbete har genomförts pÄ företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste Äret har företaget haft motgÄngar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har sÄledes syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nÄtt implementering. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn en, i stort sett, kvalitativ ansats dÀr primÀrdata har insamlats genom metoder sÄsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundÀrdata inhÀmtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer pÄ fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivÄer. Detta har pÄvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gÀller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftsprÄk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-UmeÄ-korpusen Suc II, men Àven i Parole, hÀmtas drygt 800 exempel pÄhur presens particip anvÀnds i svenskt skriftsprÄk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende pÄ vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnÀmnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.FrÄgan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestÀms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvÄrdnad. Kommunikation Àr kommunikation först nÀr den Àr ömsesidig, det vill sÀga att kommunikation sker gemensamt och gÄr i bÄda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vÄrd hÄller generellt lÄg kvalitet. Problemet uppstÄr vid bristfÀllig kommunikation mellan vÄrdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten mÄste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrÄgor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven frÄn invÄnarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frÄgan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa Àr en viktig del. Syftet med uppsatsen blir dÀrmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda i arbetet kring informationsspridning.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.