Kommunikation genom att använda människokroppen som  överföringsmedium, med kapacitiv koppling mellan hud och sensor, har varit ett pågående forskningsområde för PAN (Personal Area Network) sedan Thomas Guthrie Zimmerman introducerade tekniken 1995. Anledningen till detta är att undersöka fördelar och användningsområden för en kommunikationsmetod som ej sänder ut RF-signaler och därmed minska risken för obehörig avlyssning.Denna rapport beskriver ett examensarbete som undersöker möjligheten till eliminering av USB- till UART-konverterare på Microchip BodyCom genom mjukvaru-USB-stack och kombinera denna med Body Coupled Communication funktionalitet i en gemensam mikrokontroller. Vidare studeras om programkoden i Body Coupled Communication sändare kan modifieras för att utöka funktionaliteten.Det var givet i förutsättningarna att mikrokontroller från Microchip skulle användas, vidare var lågt pris respektive låg strömförbrukning viktigt, särskilt för sändaren. Metoden för att uppnå detta har varit användning av Microchip BodyCom development kit tillsammans med Microchip USB low pin count development kit och Microchip USB firmwareframework.Resultatet blev att USB- till UART-omvandlare kunde integreras med Microchip BodyCom genom att använda mjukvaru-USB-stack och en modifierad programkod för BodyCom i en gemensam mikrokontroller.Endast fantasin sätter gränsen för vad Body Coupled Communication kan användas till. Det skulle t.ex.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Mobilapplikationer har på bara några år kommit att bli en naturlig del i marknadsföringsmixen för många företag som vänder sig till slutkonsumenter. Nu spås företagsapplikationer, mobilapplikationer skapade för företagsanvändare, stå inför sitt stora genombrott. Det verkar bland forskare och praktiker finns en allmänt utbredd åsikt om att mobilapplikationer har stor potential att bli en kraftfull B2B-marknadsföringskanal. Trots detta har mobilapplikationer ännu inte fått något omfattande genomslag inom B2B- sektorn och det råder stor osäkerhet kring hur de möjligheterna som mobilapplikationer har potential för ska tas tillvara.Syftet med den här uppsatsen är att försöka räta ut några av dessa frågetecken genom att utreda hur en mobilapplikation används som marknadsföringskanal av ett svensk B2B- företag, och utifrån detta undersöka mobilapplikationers potential som marknadsföringskanal utifrån två för B2B-marknadsföringsområdet centrala teoretiska perspektiv: relationsmarknadsföring och värdeskapande. För att kunna göra detta har vi genomfört en fallstudie av hur ett svenskt B2B- företag, ABB använder sig av mobilapplikationer i marknadsföringssyfte.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften Nämnaren.Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ?pilotklasser? vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m.

Användningen och betydelsen av intranät, det vill säga en slags organisationsinterna webbplatser, ökar i många organisationer i takt med en ökad IT-användning när allt mer kommunikation sker via elektroniska kanaler. Fungerande intern kommunikation, inte minst ledningskommunikation, är samtidigt en förutsättning för organisering, ledning och styrning. Ju otydligare organisationens mål är ju större betydelse får en fungerande intern ledningskommunikation för att omsätta t.ex. visioner i konkreta åtgärder. Detta framstår som särskilt angeläget i offentlig förvaltning där politiska visioner, mål och prioriteringar ofta kan vara vaga eller motsägelsefulla.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga kapitalstrukturen i olika branscher på den svenska aktiemarknaden och utifrån detta utröna om skillnader mellan branscher kan påvisas. Om skillnader kan identifieras syftar uppsatsen till att visa vilka faktorer som ligger bakom dessa skillnader. Uppsatsen syftar även till att analysera skillnader mellan branscher över tiden. Utifrån statistiska metoder undersöker uppsatsen om det föreligger skillnader i kapitalstruktur mellan de olika branscherna på den svenska aktiemarknaden. Uppsatsen baseras på två mättidpunkter, år 1990 och år 2000, för att se om det skett förändringar över tiden.

E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Med penningtvätt kan avses åtgärder i syfte att dölja eller omsätta egendom som härrör från brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsättningen av pengar som tvättas uppgår till cirka 100 miljarder årligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvätt inom EES- området. Detta direktiv låg som grund för införandet av Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, även kallad penningtvättslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att även andra yrkesgrupper ska omfattas, däribland godkända och auktoriserade revisorer.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Redovisning av intäkter är ett av de största och viktigaste områden normgivare, redovisningsskyldiga och revisorer arbetar med. Den nuvarande europeiska och amerikanska regleringen för intäkter har brister i form av inkonsekventa och ofullständiga regler. Behovet av en ny intäktsstandard har växt fram, inte minst på grund av att företagens transaktioner blivit allt mer komplexa. Under 2002 påbörjade därför FASB och IASB ett samarbete med målet att nå en gemensam intäktsstandard. Projektet har nu nått så långt att de arbetar utifrån två olika modeller för att redovisa intäkter.