Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild.

Enligt patientjournallagen har sjuksköterskan skyldigheter att föra journal om patienten. I Sverige finns elektronisk- och pappersbaserad journalföring i olika utsträckningar. Elektroniskt beslutstödsystem är en vägledning för sjuksköterskan i arbetet. Attityd kan beskrivas som inlärda inställningar antingen för eller emot något och hur situationer upplevs. Syftet var att beskriva faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans attityder till omvårdnadsdokumentation.

Syften: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för förändring av ett företags logotyp, samt att klargöra viktiga faktorer för en lyckad förändringsprocess. Vi vill också förklara hur man går tillväga rent praktiskt när ett företag genomgår denna process. Vilka beslut fattas när? Vilka individer är drivande? Hur sker samarbetet med formgivningsbyråer? Metod: Kvalitativ studie med fem intervjuobjekt. Primärdata hämtad från intervjuer.

Uppsatsen skrevs i samband med Konsumentverket och undersöker hurKarlstadsbuss använder sig av service recovery i sitt dagliga arbete.Service recovery innebär att så fort en kund upplevt något negativt i samband med ett företagsmöte så ska denne få återkoppling i form av en ursäkt, pengar tillbaka eller någon annan typ av förmån. Lyckas företaget ge kunden detta så fort som möjligt så förhindrar det att kunden får en negativ bild av företaget som den sprider vidare till personer i sin omgivning.För att få djupare kunskap i ämnet har tidigare teorier om klagomålshantering, service recovery och hur företag kan motivera sina anställda till att vara mer serviceinriktade studerats.Syftet med den här uppsatsen är att studera hur service recovery används i ett kollektivtrafikföretag och hur det tillämpas i hela organisationen.Först studerades teorier inom ämnet och sedan gjordes en empirisk undersökning, uppsatsen är med andra ord uppbyggd enligt den deduktiva strategin..

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur controllerns roll ser ut i ett stort tjänsteföretag samt hur denna samverkar med chefer på den operativa nivån. Vidare studeras även vilket inflytande controllern har på den operativa nivåns arbete.  Studien bygger på intervjuer med controllern och ekonomidirektören på PayEx Solutions, ett företag som utvecklar elektroniska betalningslösningar. Därutöver har en enkätundersökning besvarats av chefer på den operativa nivån inom företaget.Controllerns uppgifter är inte väldefinierad i litteraturen och den har idag många olika arbetsuppgifter beroende på vilket företag som den är verksam i. De olika förväntningarna personer inom en organisation har på controllern påverkar också controllerns roll.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

Electronic data interchange (EDI) är en teknik vilken används för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och säljare. Dessa dokument överförs på en strikt elektronisk standardiserad väg, dokumenten kan vara fakturor, beställningsformulär, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25år och är vida spridd över världen. För att använda EDI krävs det stora resurser i form av kapital och kunskap. Små och medelstora företag har ofta inte de resurser som krävs för att kunna använda EDI.Nya tekniker utvecklas ständigt.

I detta examensarbete skrivet vid Musikproducentprogrammet på Linköpings Universitet har jag efter litteraturstudier om surroundljud och inspelningsteknik undersökt möjligheterna att spela in konsertframträdanden i 5.1-ljud, ett relativt nytt medium för musikinspelningar som är på stark frammarsch. Målet med examensarbetet är att utröna hur detta nya ljud-format kan appliceras vid återgivning av framföranden på scen och vilka tekniker som i så fall kan användas för att uppnå ett tillfredsställande resultat.Metoden som denna rapport baserats på består av två olika delar, en teorisk del samt ett praktiskt moment för att prova de inhämtade kunskaperna. Den teoretiska delen har bestått av litteraturstudier av både tryckta och elektroniska källor. För att ha ett lämpligt material att arbeta med har jag spelat in en konsert med popbandet Weeping Willows som spelade i Hörsalen i Norrköping den 11 november 2005. Sammanlagt 16 låtar spelades in vid detta inspelningstillfälle, musik som sedan redigerades och mixades med 5.1-ljud med hjälp av ljudredigeringsprogrammet Nuendo 3 från Steinberg.Undersökningen visar att det går att uppnå ett tillfredsställande resultat med inspelningar av konsertinspelningar av populärmusik i surroundljud, men det medför också att betydligt fler ljudkanaler behöver hanteras på lämplig inspelningsutrustning, jämfört med stereoinspelningar.

Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning.

Bakgrund ochfrågeställningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och många säger sig använda verktyget. Forskning påområdet har visat att benchmarking kan appliceras på flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. På senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvåfrågeställningar: Hur ser användningen av benchmarking ut i praktikenjämfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen är att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag använder benchmarking i sin verksamhet samt att jämföra dennabenchmarkingprocess med teori på området.

Spelbaserat lärande vill dra nytta av de egenskaper som gör att miljoner människor lägger tid, engagemang och pengar på datorspel. Studier visar att spelbaserat lärande har förutsättningar att både motivera studenter och förstärka lärandet, ändå rapporteras från vissa källor att användandet inte är så utbrett i undervisning som datorspelande är i samhället.En förutsättning för spelbaserat lärandes framgång anges vara utvärderingsmöjligheterna av dessa, vilket beskrivs som ett forskningsbehov.I denna litteraturstudie undersöks hur motivation och engagemang kan utvärderas i spelbaserat lärande med hjälp av loggbaserad data om användarens interaktioner i spelet. Resultatet visar att loggbaserade mätningar av motivation görs, men är svåra att matcha mot de motivationsmodeller som förekommer. En antydan från speciellt en studie är att mer sociala miljöer och interaktioner skulle kunna öppna upp för en bredare och mer användbar analys i en framtid..

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor.Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att välja bland vid konsumtion, vilket har försvårat utvecklingen av långvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker därför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen är mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera på de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment är studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer påverkar konsumenters val att hålla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjälp av teoretiskt stöd från tidigare forskning om de olika komponenterna.