Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven..

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Detta arbete har som fokusering att studera vad som driver utvecklingen av system för elektroniska affärer mellan företag. Syftet är dels att belysa vilka krav som företag som har infört system för elektroniska affärer ställer på systemet och dels att ta reda på de faktorer som driver utvecklingen framåt. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med företag som utvecklar system för elektroniska affärer mellan företag. Sammanlagt har sex intervjuer gjorts genom besöks- och telefonintervjuer. Området har delats in i två olika typer av system för elektroniska affärer beroende på mot vilken del i förädlingskedjan de riktar sig.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann..

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. På grund av den digitala marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Examensarbete II, 10 poäng, vårterminen 2006.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann.

Ett informationssystem är ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. När ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krävs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krävs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som påverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. När ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstår förändringar i verksamheten. När det gäller större förändringar på arbetsplatserna i Sverige är det allmänt känt att fackföreningar involveras i processen.

När verksamheter ska införa nya informationssystem uppstår det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan även uppstå vid utvecklandet av informationssystem och då ofta vid slutet av systemutvecklingen eller när informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemområdet har en litteraturstudie genomförts där det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvården. Vidare gjordes en surveyundersökning där intervjuer användes för att intervjua distriktsveterinärer då det ansågs som en liknande verksamhet där båda åker ut på patientbesök.

Då dagens samhälle mer och mer styrs av någon form av informationssystem, ställs det också krav på att medborgarna numera även ska kunna identifiera sig i den digitala världen. Samhällskritiska tjänster som adressändring, bankärenden och deklaration har förflyttats in i den digitala världen i besparingssyfte då företag och verksamheter söker effektivare och mer lönsamma lösningar för dess verksamheter, och säker identifikation blir således viktigt för framtidens handel via elektroniska tjänster. Det är inte bara själva identifieringen som är av vikt för processen, utan även hur en identitet kan säkerställas på så vis att det verkligen är rätt person som döljer sig bakom den elektroniska identiteten. Utifrån detta ämnas denna rapport påvisa huruvida det faktiskt finns någon användbarhetsrelaterad problematik med den nuvarande e-legitimationen.För att ge svar på den forskningsfråga och uppfylla studiens syfte kommer en deduktiv ansats att antas i rapporten. Denna ansats sker med hjälp av enenkätundersökning med både kvantitativa såväl som kvalitativa inslag, och slutligen utmynnar detta i att forskningsfrågan besvaras..

Denna uppsats syftar till att kartlägga hur elektroniska kundrelationer skildras av marknadsföringslitteraturen inom klassisk-, direkt- och relationsmarknadsföring. Kartläggningen har även för avsikt att undersöka eventuella mönster i litteraturens skildring av den elektroniska kundrelationen.De senaste 50 åren av teknisk utveckling har medfört en avgörande innovation för utvecklingen av elektroniska kundrelationer - nämligen datakommunikation. Tekniken bakom datakommunikation har legat till grund för vad vi idag kallar Internet, den kanske mest betydelsefulla uppfinningen inom modern informationsteknik.Utvecklingen har även påverkat relationen mellan företag och kund. Mycket av den direkta kontakt som tidigare fanns har idag ersatts av elektroniska relationer. Den elektroniska marknaden som skapats tvingar även företag att ta den elektroniska kundrelationen på allvar.

Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .