Ett problem med elektroniska patientjournalsystem Àr att arkitekturen för patientjournalerna inte Àr gemensam vilket försvÄrar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen Àr att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur anvÀnds nÄgot som kallas arketyper. Arketyper Àr ÄteranvÀndbara modeller för att begrÀnsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger pÄ denna arkitektur. IstÀllet för att omrÄdesspecifik information, som vad ett blodtryck Àr, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut frÄn systemarkitekturen och in i arketyperna.

Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ konsumentens upplevelse avproduktplacering i elektroniska spel. Metod: Vi anvÀnder oss av fokusgrupper för att samla in empiriskt material. Den största fördelen med detta Àr att deltagarna i en fokusgrupp utmanas och ifrÄgasÀtts av de övriga gruppdeltagarna och dÀrför mÄste deltagarna motivera och reflektera över sina stÄndpunkter.Vi kan dÀrför uppnÄ större förstÄelse av de bakomliggandeorsakerna till deltagarnas Äsikter. Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av teorier om perception för att förstÄ hur konsumenternatar till sig produktplacering. Teorier om det implicita ochexplicita minnet hjÀlper oss förstÄ hur konsumenterna kommerihÄg varumÀrken frÄn produktplaceringen.

Uppsatsen skrevs i syfte om att fÄ en bredare inblick i e-Handel och en bÀttre förstÄelse om sÀkerhetstillÀmpningar och tillit. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning samt intervju visade sig att det krÀvs mer Àn bara goda sÀkerhetslösningar för att fÄ konsumenten att lita pÄ företaget. Studien visade att Àven psykologiska aspekter har med sÀkerheten att göra genom företagspolicy och hur företagen skyddar kundernas privata uppgifter och information. Enligt min studie sÄ har sÀkerhet och tillit nÀra samband, om konsumenten upplever en trygg och sÀker affÀr sÄ skapar kunden ett visst förtroende gentemot företaget och den elektroniska handelsmetoden. Resultatet Àr att det viktigt att konsumenten upplever en sÀker och trygg affÀr för att denne skall kunna skapa ett förtroende och lita pÄ företaget som man handlar utav..

Inom hÀlso- och sjukvÄrden har elektroniska patientjournalsystem (EPJ) börjat implementeras och införandet av EPJ har medfört en förÀndrad arbetssituation för de olika yrkesgrupperna. Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen för de olika yrkesgruppernas arbetssituation efter införandet av EPJ. En studie har genomförts vid Norrbottens LÀns Landsting dÀr fem personer frÄn olika yrkesgrupper intervjuats. Slutsatsen av denna undersökning visar exempelvis att dokumentationen har ökat men kontexten har inte skapat förutsÀttningar för att hantera dokumenteringen i alla avseenden sedan införandet av EPJ. Detta har skapat stress och oro hos vÄrdpersonalen.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Idag satsas det mycket resurser pÄ datorisering i samhÀllet och elektroniska patientjournaler har fÄtt mÄnga funktioner i hÀlso- och sjukvÄrden. Journalen anvÀnds för att pÄvisa vilka ÄtgÀrder och behandlingar som utförs, verkar som ett kommunikationsverktyg mellan professionerna och för utvÀrdering av patientvÄrden. OmvÄrdnadsdokumentation Àr en del av sjuksköterskans yrkesansvar men i mÄnga fall Àr dokumentationen bristande och ofullstÀndig och kan dÀrmed inte fylla sina betydelsefulla funktioner i vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av elektronisk omvÄrdnadsdokumentation. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

NÀringsliv och offentlig sektor stÄr inför stÀndiga utmaningar att förÀndra och effektivisera sin verksamhet. Idag ses information som en verklig produktionsfaktor och Ätkomst till lÀmplig informationen ses som en nödvÀndighet för uppnÄ effektivitet och produktivitet i de individuella aktiviteterna (Oehlmann, Thoben & Weber, 1997). Med hjÀlp av elektroniska arbetsinstruktioner pÄ produktionsgolvet har tillverkande industrier hittat en effektiv metod för att minska variationerna, öka kvaliteten, förbÀttra kommunikationen, minimera kostnaderna och snabbare fÄ ut produkterna pÄ marknaden, den s.k. Time-to-market (Coetzee, 2004).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Informationslogistik genom införandet av elektroniska arbetsinstruktioner kan pÄverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag vilket anvÀnder sig av elektroniska arbetsinstruktioner.En fallföretagsstudie har genomförts pÄ HMS Industrial Networks AB, en vÀrldsledande leverantör av fÀltbuss-teknologi för automationsutrustning. De har utvecklat ett IT-system för att hantera elektroniska arbetsinstruktioner vilket de anvÀnder fullt ut i sin tillverkning.Mer praktiskt har uppsatsens arbete handlat om att undersöka hur de anstÀllda upplever att det pÄverkat deras effektivitet i det dagliga arbetet, sÄvÀl som kvaliteten i arbetet, informationen och pÄ produkterna.Intervjuer med anvÀndare frÄn dokumentationsteamet och produktionsmedarbetarna har gjorts och resultatet visar att anvÀndandet av PRIS och elektroniska arbetsinstruktioner har gett en rad effekter i verksamheten, bÄde för dem vilka administrerar och hanterar produktionsunderlagen sÄvÀl som för de berörda anvÀndarna pÄ produktionsgolvet och i övriga delar i organisationen.Resultatet visar att Informationslogistik i allra högsta grad kan pÄverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stÀndig förÀndring vilket medför att organisationer mÄste förÀndras i takt med det för att klara av en alltmer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. PÄ senare tid har organisationer förÀndrat sina arbetsprocesser med hjÀlp av ny teknik. En större andel av alla kommuner har idag infört nÄgon form av e-handel i sin verksamhet och övergÄngen till elektroniska fakturor kan ses som ett första steg med tanke pÄ de effektiviseringar som uppstÄr. Denna studie syftar till att undersöka utifrÄn ett organisatorisk perspektiv nÄgra utav de förutsÀttningar som behövs för att organisationer pÄ ett effektivt sÀtt ska kunna implementera elektroniska fakturor i sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att jÀmföra om skillnader finns mellan en större och en mindre organisation vid införandet.

I detta arbete analyseras möjligheter och begrÀnsningar med att implementera SPOC för EAC och fÄ dessa implementationer att kommunicera med varandra. Vikten av denna studie kommer av att SPOC Àr en central komponent i de system som krÀvs för att elektroniska resehandlingar inom Europa ska fungera. Arbetet har analyserat specifikationen för SPOC och med bakgrund av denna analys intervjuat personer som arbetar med utveckling av SPOC. Resultatet av dessa steg var en lista över utmaningar med att implementera SPOC som pÄvisar att specifikationen delvis Àr otydligt formulerad och inte tÀcker in alla delar som mÄste finnas i ett fungerande system. Dessutom genomfördes en analys av en implementation av SPOC som pÄvisade att det var möjligt att anvÀnda elliptiska kurvor för kryptering i SPOC-miljö, vilket mÄlats upp som en svÄrighet, under specifika förhÄllanden.

MÀngden elavfall ökar och kommer att fortsÀtta att öka en tid framöver. Elektriska och elektroniska produkter innehÄller en mÀngd olika Àmnen, i vissa fall upp till 60 olika grundÀmnen. En del av Àmnena Àr giftiga eller farliga och en del Àr vÀldigt vÀrdefulla. I t.ex. mobiltelefoner stÄr Àdelmetallerna för 93 % av vÀrdet.

Huruvida informationsspridning i en organisation Àr effektiv eller inte kan bero pÄ mÄnga olika faktorer. Detta examensarbete behandlar kommunikation och informationsspridning via elektroniska medier. MÀnsklig kommunikation som involverar överföring av elektroniska signaler mellan datorer benÀmns ofta som "Computer Mediated Communication", denna disciplin beskrivs och relateras till anvÀndandet av intranÀt och e-post. Syftet med detta examensarbete Àr att komma fram till om intranÀt eller e-post bör anvÀndas för att en effektiv informationsspridning skall uppnÄs. En undersökning för att jÀmföra dessa bÄda informationskanaler genomfördes pÄ Volvo PV med hjÀlp av enkÀter och intervjuer.

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Detta arbete utgör en sammanhÄllen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framvÀxt i Sverige, vilket Àr en viktig förutsÀttning för utvecklingen av sÀkra offentliga elektroniska tjÀnster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har omrÄdet med tiden kommit att prÀglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och förestÀllningar. Studiens bidrag Àr att beskriva och analysera framvÀxten av den svenska e-legitimationen med hjÀlp av de tre analysperspektiven deltagande, förestÀllningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. SÀrskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

This user study was carried out at the library at Chalmers University of Technology in Gothenburg in the spring of 1999. Chalmers wanted to investigate how much their employees use electronic journals. To facilitate decision-making and be cost effective, the library needed to know about their customers' opinions. The main purpose was to investigate the usage of electronic journals, how the library's choice of these journals affects the frequency of use and what the attitudes towards them are. A questionnaire was sent out to 2 400 employees; 477 replies were received.