Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försÀljningskanalerna. Men Àven att utreda motiven bakom att bli en multikanalÄterförsÀljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats, dÀr fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit vÀrdefull och har anvÀnts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa vÀlgrundade kampanjer och styra kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsÀttning, har haft mer anvÀndning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker Àn de större.

Med dagens vÀxande besÀttningar Àr det svÄrare att upptÀcka brunst hos mjölkkor genom visuell observation. Detta leder till ekonomiska förluster, minskat genetiskt framsteg, högre inkalvningsÄlder och lÀngre kalvningsintervall. För att underlÀtta brunstregistrering i besÀttningarna finns olika automatiska registreringar som kan upptÀcka fysiologiska eller beteendemÀssiga förÀndringar som framtrÀder hos kon vid brunst. Denna litteraturstudie sammanstÀller tre olika principer för brunstdetektering; visuell brunstdetektering, stegrÀknare och bestigningsdetektor, som kan vara antingen elektronisk eller manuell. Resultatet visar att stegrÀknare Àr den metod som upptÀcker flest brunstperioder medan visuell observation ger minst felaktigt detekterade brunstperioder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som vÀrdesÀtts av barn i staden samt att jÀmföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i JÀrvastaden, Solna. Visionen för JÀrvastaden Àr att vara den trevliga och barnvÀnliga stadsdelen nÀra bÄde stan och naturen. DÀrmed Àr det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av JÀrvastaden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl webbplatsen för Karlstad Universitetsbibliotek möter studenters behov pÄ mobila enheter, samt huruvida de anser att en biblioteksapp skulle utgöra ett behövligt komplement i framtiden. Uppsatsen riktar sig frÀmst till Karlstads Universitetsbibliotek men kan Àven tÀnkas vara av intresse för bibliotek vid liknande lÀrosÀten.För ÀndamÄlet upprÀttades tvÄ prototyper, varav den ena representerade befintlig webbplats pÄ mobiltelefoner, medan den andra utgjorde ett exempel pÄ hur en biblioteksapp skulle kunna se ut. Under jÀmförelsetester fick sedan studenter genomföra en grupprumsbokning och söka upp en elektronisk resurs i respektive prototyp samt besvara enkÀtfrÄgor.Av resultatet att döma finns ett intresse kring en biblioteksapp bland Karlstad Universitets studenter, dÄ de gÀrna vill ha tillgÄng till bibliotekets tjÀnster pÄ sina mobiltelefoner Àven om befintlig webbplats upplevs som krÄnglig pÄ denna plattform. I ?OneSearch? (dvs.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda om det kontaktnÀtverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbÀttrar anstÀllningsmöjligheterna efter studierna, jÀmfört med kontaktnÀtverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ ansats dÀr vi över telefon, i samsprÄk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkÀt och sedan utfört en jÀmförande analys mellan tvÄ urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestÄtt av personer som varit tidigare förtroendevalda vid nÄgon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats frÄn Uppsala universitet.Slutsatser: UtifrÄn vÄra avgrÀnsningar indikerar resultatet frÄn vÄrt urval att ett frivilligt engagemang förbÀttrar framtida anstÀllningsmöjligheter via kontakter. VÄrt resultat indikerar pÄ att personer som varit frivilligt engagerade i högre utstrÀckning bÄde erhÄller information om arbetstillfÀllen och hjÀlp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade trÀffat just genom sitt engagemang.  .

Detta examensarbete pÄ magisternivÄ genomfördes med MaserFrakt som uppdragsgivare. MÄlet var att skapa en möjlighet till att ersÀtta dagens pappersavi med ett SMS. Detta har vi uppnÄtt genom att utveckla en webbaserad prototyp som kan ersÀtta utskriften och utskicket av avin genom att skicka ut ett fördefinierat SMS. Att pappersavin ersÀtts av ett SMS tjÀnar bÄde MaserFrakt och deras kunder pÄ eftersom det leder till snabbare leverans för kunderna och dessutom minskar MaserFrakt sitt godslager och sÀnker sina utskickskostnader dÄ ett SMS Àr billigare att skicka Àn ett brev.Vi har Àven undersökt möjligheterna till en Ànnu tidigare avisering dÀr SMS:et skulle gÄ ut redan innan godset fysiskt inkommer till MaserFrakt. Detta kom vi fram till skulle kunna vara fullt genomförbart Àven om man skulle vara tvungen att genomföra ett antal förÀndringar, till exempel skulle relationen med samarbetetspartnern DFDS behöva förstÀrkas sÄ att MaserFrakt fÄr en bÀttre tillgÄng till deras system.VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har för den teoretiska delen av arbetet byggt pÄ kvalitativa intervjuer och inlÀsning av olika befintliga teorier inom mobilitet, IT-tjÀnster, systemarkitektur samt analys av teorierna.

Bakgrund: FrÄn att ha förmedlats via grottmÄlningar, papperstidningar, böcker och skivor har distributionen av contentprodukter blivit smidigare i och med att internet har fÄtt genomslagskraft. Denna typ av distribution Àr mycket snabbare och dessutom i mÄnga fall billigare Àn de tidigare typerna. Dessutom finns det numer möjligheter för gemene man att publicera och distribuera content. Syfte: Att undersöka hur contentdistribution i musikindustrin förÀndras pÄ grund av den pÄgÄende övergÄngen frÄn analog till digital ljudförmedling. Dessutom undersöka vad det finns för incitament till fortsatta förÀndringar i framtiden.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

Digital preservation is a relatively new subject to Swedish archives. Alhough computers have been used for a long time, preservation has been made on paper and stored on shelves. These days a lot of cities in Sweden have investigated how to best secure the digital information for the future through electronic archiving, e-archives. One option is to hand in the information as soon as possible, but to let the producer keep the information ownership yet some time. The idea is to let the producers of the information answer questions and hand out material, since they are more competent on their field.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyrÄer kan tÀnka pÄ vid marknadsföring av sina tjÀnster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden Àr under förÀndring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förÀndringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyrÄerna och klienterna fÄr ett högre vÀrde. UtifrÄn det hÀr Àr det av intresse att ta reda pÄ vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyrÄer kan tilltala och behÄlla klienter.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur revisionsbyrÄer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag vÀljer den revisor de gör. Vi kommer Àven undersöka hur mindre aktiebolag ser pÄ en revisors arbetsuppgifter i framtiden.AvgrÀnsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i EskilstunaomrÄdet med en omsÀttning pÄ mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod dÀr fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyrÄer bör tÀnka pÄ vid marknadsföring Àr att fokusera pÄ en bra image och relation genom word of mouth.

Den hĂ€r uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhĂ€llet för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhĂ€llet? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.