Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning.Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats.Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i årskurs åtta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förståelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkätundersökning fick vi fram vårt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsägelsefullt då övervägande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat själva. Vi fick bekräftelse på flera av förklaringsmodellerna när enkäten sammanställdes och de olika mobbningsformerna nämns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ?På tal om mobbning ? och det som görs? som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.    .

Mobbning i förskolan är ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, både ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska användas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie är att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha från sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fått handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas något i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår forskning har varit att jämföra elevers och forsknings syn på mobbning. Vi har jämfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn på vad som utmärker en mobbare och ett mobboffer kan jämföras samt jämfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gå till. Vi har låtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vår respondentgrupp. Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Vi har funnit både likheter och skillnader i hur elever och forskning ser på våra frågeställningar..

Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna få en hjälp med jämförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar är web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. När jag jämfört systemen har jag tittat på i första hand fyra huvud frågor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och säkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system från fyra olika leverantörer.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.

Mobbning är ett problem som många barn omkring i Sverige stöter på. Det finns många studier kring vilka barn som blir mobbade och vad man kan göra för att förhindra och stoppa mobbning. Mobbning är ett sorts problem som måste konfronteras och hanteras så fort som möjligt innan det blir värre, men hur bra är stödet som mobbade barnet får och hur upplever barnen det här stödet? I den här kvalitativa undersökningen utfördes sex intervjuer med personer som hade utsatts för mobbning under grundskolan för att se hur de upplevde det stöd de fick när de blev utsatta för mobbningen. I undersökningen lyfts det fram stöd från skola, hem, vänner och fritidsorganisationer som intervjupersonen var en del av.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen.I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar om mobbning bland barn i förskolan. Med uppfattningar menar vi vad förskollärare anser om förekommandet av mobbning bland barn i förskolan och vad de har för inställningar till det. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område, förskolans styrdokument, lagstiftning, barnkonventionen och annan relevant litteratur som behandlar detta ämne. Inhämtande av information har gjorts genom enkäter och intervjuer med förskollärare på fem förskolor i en kommun i Norrbotten. Enkätundersökningen bestod av 50 enkäter och vi har intervjuat 5 förskollärare.