Denna uppsats utgör ett försök att förstå de drivkrafter som låg bakom det tämligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som inträffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mål med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom småskalig vattenkraft kunde stöta på i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av småskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första världskriget orsakade en energikris då tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna på att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergången till elektricitet.

Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

Tv-apparater finns idag i de flesta hushåll i Sverige och i världen. När dessa apparater blivit förbrukade, finns det skäl att ställa följande fråga. Hur ska apparaterna omhändertas när de blivit uttjänta? I många länder styr regelverk avfall från elektriska och elektroniska apparater med krav på återvinning och återanvändning, såsom i Sverige. Detta arbete handlar om hanteringen av uttjänta tv-apparater och har utförts vid Kuusakoski Sverige AB, Skelleftehamn.

Echinococcus multilocularis är en helmint med indirekt livscykel. Parasiten lever i tarmen på sin huvudvärd, framför allt räv, som utsöndrar ägg med faeces. Äggen tas upp av en mellanvärd, migrerar till levern och utvecklas där till ett larvstadium kallat metacestod. Mellanvärdar är framför allt vilda smågnagare, men även andra djur inklusive människor kan infekteras. Hos mellanvärden ger E. multilocularis upphov till en sjukdom kallad alveolär echinococcos.

BakgrundUnder de kommande tio åren kommer antalet äldre i samhället att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. Omvårdnaden av demenssjuka personer är personcentrerad och beroende dels på vem personer är samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. Närstående uppmanas skriva en levnadsberättelse, vilket kan underlätta omvårdnaden då den ger vårdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke är. De demenssjuka har en begränsad förmåga att ta in och förstå intryck så boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika färger och former kan hjälpa dem orientera sig i sin närmiljö.

Katter är populära husdjur och finns i många hushåll i Sverige och även i resten av världen. Det är ett djur med en behändig storlek och många tycker att det är ett djur som passar att ha i lägenhet och i stan. Det har även blivit en vanlig företeelse att äga flera katter i samma hushåll, trots att det är allmänt vedertaget att katter är solitära. Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nuläget pekar de flesta studier på att katter faktiskt är sociala varelser som vid rätt omständigheter skapar grupper där de är mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frågor väcks angående hållning av katt. Denna litteraturöversikt siktar på att undersöka stressen hos katter som är begränsade till att enbart vistas inomhus, både som ensamkatter och i flerkattshushåll. Syftet är också att försöka sammanställa bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras. Stress är svårdefinierbart och det är svårt att hitta bra och trovärdiga mätmetoder.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas.

Djuren har ett starkt födosöksbeteende och evolutionärt är detta mycket viktigt för artens och individens överlevnad. För att kunna reproducera sig, växa, försvara sig eller fly krävs att kroppen har tillräckligt med energi och djuret måste därmed söka föda. Aptit och födosök regleras av många mekanismer i kroppen. De främsta aptitreglerande signalsubstanserna som frisätts perifert i kroppen och som styr om ett djur är hungrigt eller mätt, är ghrelin och leptin. Adiponektin är en substans som styr insulinkänsligheten i kroppen och därmed hur väl glukos kan tas in i cellerna och omvandlas till energi.

Detta är ett examensarbete på 20 högskolepoäng som utförts hos uppdragsgivaren Permobil Design AB. Arbetet är en avslutning på ingenjörsutbildningen Industriell Design 120 poäng vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har bedrivits individuellt med mål att ta fram ett helt nytt koncept för Permobil att jobba vidare med. Projektet har utförts på uppdrag av Permobil Design AB, Timrå. Företaget är ledande inom tillverkning och utveckling av eldrivna rullstolar och de flesta förknippar idag Permobil som en benämning på en elrullstol och inte ett märke.

Det är sedan länge känt att om höns hålls i naturlig belysning varierar äggläggningen med årstiderna. Lägst antal ägg läggs när dagarna är som kortast och ljusstimuleringen är som lägst. Eftersom hönan reagerar även på artificiellt ljus kan ljusprogram användas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att därigenom undvika årstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur ljuset styr hönans könsmognad och ägg-läggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisät-tande hormon (GnRH) vilket ökar frisläppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

BakgrundArtros, som är en degenerativ ledsjukdom, är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Sjukdomen är vanligare hos äldre än hos yngre och det är fler kvinnor än män som utvecklar artros. Normalt sker en nybildning av brosk kontinuerligt i alla kroppens leder, men vid artros bryts brosket ner utan att någon nybildning sker. Artros kan förekomma i alla kroppens leder, men det är framför allt knä, höft och fingerleder som drabbas.Smärta är oftast det första symtomet på sjukdomen. Smärtan behandlas i första hand med paracetamol eller non steroid inflammatory drugs (NSAID).

Rapporten handlar om ett examensarbete omfattande 20 p som är utfört för Thermia AB i Arvika. Uppdragsgivaren ville få fram förslag på möjliga åtgärder som kan minska ljudnivån från en luftvärmeväxlare. För bra helhetsbild av projektet, läs även kapitel: 6.Värmeväxlaren ingår som en komponent i ett värmepumpssystem, Thermia Aer 5, som använder uteluften som värmekälla. Huvudmålet med projektet blev alltså att undersöka och utvärdera ljudbildningen från värmeväxlaren samt att komma fram till olika förslag på möjliga åtgärder som har potential att sänka ljudnivån. Värmeväxlarens förmåga att uppta energi fick ej heller försämras.I projektets slutskede tillverkades det också en enkel prototyp på ett av designförslagen där den störande ljudnivån blev lägre.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare.

Sedan 60-talet har man inom viltforskningen märkt djur med radiosändarföredda halsband för att få kunskap om deras geografiska rörelser. I dag använder halsbanden GPS-teknik för att bestämma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas även med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lättare och därför kan även mindre djur studeras.