Sökresultat:
1246 Uppsatser om Elektrisk kraftövering - Sida 13 av 84
Delat ledarskap - framtidens ledarskap?
Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjÀlp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi frÄn teorier och modeller, hÀmtade frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av tvÄ verksamhetsledare och till dem tvÄ slumpmÀssigt utvalda medarbetare pÄ SkellefteÄ Kraft i SkellefteÄ. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. FramgÄngsrika ledare som delar pÄ ett ledarskap anvÀnder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..
Vem granskar vem?
Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.
Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik
IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.
Identifiering av pÄverkande faktorer vid statorlindning: en studie utförd med hjÀlp av statistisk försöksplanering vid ITT Flygt
ITT Flygt tillverkar framförallt drÀnkbara pumpar och omrörare. Motorerna till Flygts pumpar levereras av elmotorverkstaden dÀr tillverkning av statorer sker sÄvÀl med modern, högteknologisk lindningsutrustning som manuellt. Vid sjÀlva idraget av koppartrÄd i statorn uppkommer oönskat höga idragningskrafter som anses bÄde skada koppartrÄden samt generera ett ökat maskinslitage. Examensarbetets syfte var att identifiera vilka parametrar som pÄverkar idragningskraften samt att rekommendera parameterinstÀllningar för att minska denna kraft. Rapporten syftar Àven till att vara ett stöd vid fortsatt anvÀndning av statistisk försöksplanering..
UpprÀttande av hÄllbarhetsredovisning: En fallstudie av SkellefteÄ Kraft
Denna studie bygger pÄ ett uppdrag av SkellefteÄ Kraft, innefattande en förstudie som ska skapa underlag för beslut om företagets framtida hÄllbarhetsredovisning. För att hÄllbarhetsredovisningen ska bli trovÀrdig Àr det viktigt att informationen som kommuniceras Àr vÀsentlig, det vill sÀga fokuserad pÄ de frÄgor som Àr mest avgörande för företaget. Studien syftar till att öka förstÄelsen för vilken information som kan vara vÀsentlig för företag att redovisa i en hÄllbarhetsredovisning. Genom en textanalys, en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper samt utveckling av en analysmodell avses aktörsgruppernas uppfattningar om vad som Àr vÀsentlig hÄllbarhetsinformation kartlÀggas. UtgÄngspunkten för den kvalitativa och explorativa fallstudien var ett aktörsorienterat synsÀtt, vilket genomsyrade arbetet med en intern vÀsentlighetsanalys.
En studie om hur sju aktörer upplever utmaningar och mo?jligheter i samverkansprocessen samt hur dessa hanteras vid mottagandet av ensamkommande flyktingbarn
Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.
Slopandet av revisionsplikten : En kvantitativ studie av företagens Äsikter
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur stor andel av de smÄ och medelstora aktiebolagen som kommer att vÀlja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trÀtt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVÄr undersökning tyder pÄ de flesta företag Àven i fortsÀttningen kommer att vÀlja att genomföra revision i sina företag Àven efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna mÄste anpassa sina tjÀnster mer efter företagens önskemÄl eftersom de kommer att konkurrera pÄ en helt ny marknad..
Intelligent klÀmtÄng : Produktutveckling av ett nytt klÀmverktygför pacemakerelektrodtillverkning
SammanfattningDetta examensarbete Àr ett produktutvecklingsprojekt som har utförts pÄ bestÀllning av St. Jude Medical. Syftet med projektet har varit att undersöka och förbÀttra den klÀmprocess som skapar ett klÀmförband pÄ pacemakerelektroder. Processen sammanfogar tre komponenter genom klÀmning och detta sker idag med en pneumatisk klÀmtÄng. Denna process Àr mycket operatörsberoende och ett antal förbÀttringsomrÄden finns.Projektet har fokuserat pÄ att nÄ upp till de listade kraven som, i samarbete med St Jude Medical, tagits fram för att förbÀttra den befintliga processen.
TENS- och akupunkturbehandling. Alternativ att lindra lidande och förbÀttra livskvalitet i palliativ vÄrd?
Transcutan elektrisk nervstimuleringsbehandling (TENS) och akupunkturbehandling utövas mer och mer i den moderna hÀlso- och sjukvÄrden. BÄda dessa behandlingsformer har utövats sedan runt 2000 f kr mot en mÀngd olika tillstÄnd. TENS-behandling innebÀr att man med hjÀlp av elektricitet tillför beröringsimpulser som aktiverar de grova nervtrÄdarna vilket skapar en konkurrenssituation som lindrar smÀrtupplevelsen. Akupunktur Àr en del av den traditionella kinesiska medicinen (TCM) och innebÀr att man sticker in tunna vassa nÄlar i speciella akupunkter i kroppen. Detta ska ÄterstÀlla energibalansen i kroppen och dÀrmed förhindra uppkomst av sjukdom.
Multistatisk sonar : En teoretisk prestandastudie i en svensk kontext
I takt med att ubÄtarna blir allt tystare och svÄrare att detektera stÀlls allt högre krav pÄ de sensorer som utvecklas för hÄlla jÀmna steg med denna utveckling. Redan under 80-talet kunde man konstatera att ubÄtarna hade blivit sÄ tysta att passiv detektering inte rÀckte till varför intresset istÀllet riktades mot primÀrt aktiva system. Aktiv sÀndning medför sina egna nackdelar och tillsammans med de tekniker som utvecklats för att dÀmpa ekona frÄn en ubÄt gör att inte ens en aktiv, monostatisk sonar alltid ger tillfredsstÀllande resultat. Till Försvarsmaktens nya medeltunga helikopter HKP14 har ett nytt sonarsystem införskaffats med möjlighet till fusionerad signalbehandling (s.k. multistatisk sonar) av signaler mottagna frÄn flera olika mottagare sÄsom t.ex.
Hemundervisning- ett alternativt val
VÄrt frÀmsta syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hemundervisning som ett likvÀrdigt alternativ till skolundervisning och dÀrigenom ta reda pÄ om detta undervisningssÀtt Àr förenligt med dagens lagar, konventioner och lÀroplan. Vilka fördelar samt nackdelar finns det med hemundervisning utifrÄn aktuell forskning och vÄrt insamlade empiriska material? Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur undervisningssituationen ser ut för tre familjer som hemundervisar i Sverige. Vi har undersökt vilken forskning som ligger till grund för den nya Skollagen. Slutsatser vi har kommit fram till Àr att hemundervisning Àr ett fullgott alternativ till skolundervisning om tillrÀcklig kontroll av kvaliteten utförs.
Flödet av elektrisk och elektronisk apparatur i Sverige 1995 - 2011
The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. VÀstfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the VÀstra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage VÀstfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for VÀstfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.
Rituell slakt - med och utan bedövning
Bedövning eller inte vid rituell slakt Àr en stÀndigt aktuell frÄga, vars lagstiftning och regler skiljer sig mellan olika lÀnder och religiösa grupper. Syftet med denna litteraturstudie Àr att med utgÄngspunkt frÄn djurets lidande utreda vilken rituell slaktmetod som ger högst djurvÀlfÀrd; slakt utan bedövning eller slakt med bultbedövning, elektrisk head-only-bedövning eller post-cut stunning. TillvÀgagÄngssÀtten skiljer sig mycket mellan och inom de olika slaktmetoderna, och innefattar alla eller nÄgra av de kritiska punkterna; fixeringen, sjÀlva bedövningen, snittet samt tiden mellan snitt alternativt bedövning och förlorande av medvetandet. Fixering kan orsaka djuret lidande i form av stress eller rÀdsla, varför en sÄ kort fixeringstid som möjligt med djuret i upprÀtt position Àr att föredra ur djurvÀlfÀrdssynpunkt vid sÄvÀl bedövad som obedövad slakt. Vid bedövning Àr det viktigt att utrustningen Àr i gott skick och slaktaren kompetent för att inte utsÀtta djuret för onödigt lidande.
Organiserad "myrtrafik" över Ăresund : billig öl i Tyskland ger problem i Sverige
Den organiserade handeln av öl frÄn Tyskland till Sverige Àr ett stort problem. Dels genom försÀljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintÀkter. Det gÄr inte lÀgre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka pÄ grund av de ökade införselkvoter som trÀder i kraft Är 2004. Det Àr svÄrt att komma Ät problemet dÄ införseln av öl Àr laglig, men inte försÀljningen.
Ergometercykeltest visavi Steptest : Fysiologisk jÀmförelse mellan tvÄ skilda arbeten
 Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan hjĂ€rtfrekvens (HF), skattad anstrĂ€ngning samt syreupptag i jĂ€mförandet av tvĂ„ arbetsformer; ergometercykel och steplĂ„da. FrĂ„gestĂ€llning var: hur ser sambandet ut mellan arbetseffekt och HF samt skattad anstrĂ€ngning för de tvĂ„ arbetena pĂ„ de givna submaximala effektnivĂ„erna 75 Watt, 125 W samt 175 W. Studien har Ă€ven för avsikt att jĂ€mföra den skattade anstrĂ€ngningen pĂ„ ergometercykel kontra den pĂ„ steplĂ„da vid försök att uppnĂ„ maxpuls. Vidare att jĂ€mföra den berĂ€knade maximala syreupptagningsförmĂ„gan vid Rhyming & Ă
strands steptest med den berĂ€knade maximala syreupptagningsförmĂ„gan för denna studies modifierade Ă
strandstest pÄ ergometercykel. Dessa jÀmförs sedan med den bestÀmda maximala syreupptagningsförmÄgan pÄ ergometercykel.MetodDatainsamlingen har skett genom att 16 testpersoner, Ätta kvinnor och Ätta mÀn, utfört tvÄ maximala tester, ett On-linetest pÄ ergometercykel Monark Ergomedic 839E dÀr utandningsluften analyserades i blandningskammmare (Oxycon Pro, Jaeger GmbH) och ett pÄ steplÄda dÀr enbart HF och skattad anstrÀngning registrerades med pulsklockan Polar Accurex plus och enligt Borgs RPE-skala, samt tvÄ submaximala tester, ett per redskap.ResultatVid jÀmförelse av de tvÄ arbetena vid samma givna effekt var testpersonernas HF högre pÄ samtliga submaximala effektnivÄer.