Sök:

Sökresultat:

21 Uppsatser om Elasticitet - Sida 2 av 2

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan : En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Det servicedrivna organisationsvarumärket som strategisk resurs - ett holistiskt angreppssätt

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera desinformation.

Elastiska bibliotek : en undersökning av två folkbiblioteks formbarhet och gränser med hjälp av begreppet elasticitet

The purpose of this Master thesis is to examine whether the term elasticity is relevant and functional to apply to public library organisations. Another aim of the thesis is to relate the term elasticity to public library organisations in a network society. Sociologist Manuel Castells provide the theoretical framework on the network society. Three investigations (meant to complement each other) in two Swedish public libraries seek to give answers to these questions.To be able to examine which areas of public library activity are elastic, I make a rough definition of what public library organisations consist of ? nine activity fields are identified using IFLA?s guidelines in combination with Swedish law of public libraries.

Att tänja ett varumärke - en studie av varumärkesutvidgning i bilbranschen

Titel: Att tänja ett varumärke ? en studie av varumärkesutvidgning i bilbranschen. Författare: Johan Hasselblad & Martin Nilsson Problem: Inom bilbranschen har man länge använt sig av varumärkesutvidgningar som en strategi för affärsutveckling. Det är inom denna bransch nästan uteslutande vertikala utvidgningar som används, det vill säga att varumärket används också på de billigare/mindre eller dyrare/större bilmodeller som företaget väljer att introducera på marknaden. Strategin att utvidga ett befintligt varumärke anses av många ha större framgångspotential än att introducera den nya modellen under ett eget märke.

Med staden som kuliss. Ungdomars berättelser om att vara i polisens sökarljus i Göteborgs socialt utsatta områden

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna såg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsområden och å andra sidan farliga och ibland spännande förorter. Man hade högt ställda förväntningar på polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istället som oengagerad, provocerande ochibland direkt kränkande. Ungdomarnas föreställningar var ständigt mål för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men också av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & Wästerfors 2008, s.

<- Föregående sida