Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) Àr ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi Àr termen för barn som har en nedsÀttning i förmÄgan att viljemÀssigt programmera motoriken vid talproduktion. Den hÀr studien syftar till att stÀrka den kliniska anvÀndningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata frÄn typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt dÀr sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och sprÄkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i Äldern 4:0?4:11 och 17 barn i Äldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingÄr i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lÀrare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lÀrare.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) Àr ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi Àr termen för barn som har en nedsÀttning i förmÄgan att viljemÀssigt programmera motoriken vid talproduktion. Den hÀr studien syftar till att stÀrka den kliniska anvÀndningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata frÄn typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt dÀr sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och sprÄkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i Äldern 4:0?4:11 och 17 barn i Äldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tÀnka, kÀnna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det Àr en metod dÀr individen trÀnar sig i att pÄ ett kreativt sÀtt uttrycka sina tankar och kÀnslor. Resultatet av detta blir ökat sjÀlvförtroende och individen blir en sjÀlvstÀndigt tÀnkande person. Jag ville prova att anvÀnda mig av rollspel, som baseras pÄ teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, Àr att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap pÄ ett djupare sÀtt för att fÄ större förstÄelse, tÀnka sjÀlvstÀndigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika Àmnen för att fÄ en helhetssyn.

I detta examensarbete tar vi upp hur vi gÄtt till vÀga i genomförandet av Alive Festival -09. Vi har jobbat genom den ideella föreningen KF LIVE (Se definition) som fungerar som arrangörsgrupp i Skövde. Vi tar upp frÄgor som rör ekonomi, marknadsföring samt det egentliga arbete som krÀvs under festivaldagen. Under arbetets gÄng har vi hunnit införskaffa information, reflekterat över den och till sist anvÀnt oss av den nÀr vi faktiskt genomfört festivalen. Festivalen som hölls under nio timmar innefattar tre scener med femton lokala som internationella band.

SammanfattningDen demografiska förÀndringen som sker i Sverige har bland annat resulterat i en befolkning med fler personer i högre Äldrar. Bristen pÄ seniorboende i Sverige Àr betydande och den stora gruppen av fyrtiotalister har högre krav Àn tidigare generationer. Detta gör att fastighetsföretagen som erbjuder seniorboende mÄste tÀnka om vid utveckling av nya koncept pÄ marknaden. Tidigare forskning, enkÀtstudier och intervjustudier av koncepten inom seniorboendemarknaden samt fyrtiotalisternas nya instÀllningar, har till viss del gjorts men omrÄdet bör uppmÀrksammas betydligt mer. Syftet med denna uppsats var att utreda hur fyrtiotalisternas attityder och behov pÄverkar samt förÀndrar företagens koncept för seniorboende.

Tjugo procent av alla mĂ€nniskor Ă€r högkĂ€nsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebĂ€r att de Ă€r födda med ett kĂ€nsligt nervsystem. MĂ„nga HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som pĂ„verkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP Ă€r sĂ„ stor och kopplingen HSP, livskvalitet och sjĂ€lvmedkĂ€nsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den hĂ€r enkĂ€tundersökningen. De undersökta frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Finns det inom gruppen HSP angĂ„ende variablerna: Livskvalitet, SjĂ€lvmedkĂ€nsla, HögkĂ€nslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och HögkĂ€nslighet? (c) Finns det könsskillnader angĂ„ende samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan HögkĂ€nslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för HögkĂ€nsliga och samtliga var enligt sjĂ€lvskattning HSP, som bekrĂ€ftades av insamlade data.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare pÄ behandlingshem i Sydafrika. FrÄgestÀllningarna var: ? Vad Àr personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrÄn ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara pÄ frÄgestÀllningarna sÀkerstÀlldes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen kommer frÄn Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger pÄ tanken att man ska fokusera pÄ det ?friska? i individen, pÄ personens resurser.

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien har varit att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd, pÄ förÀldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut pÄ de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av sÀrskilt stöd. FörÀldrar med barn pÄ förÀldrakooperativ har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan pÄ förÀldrakooperativen följer ett mönster som bestÄr av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentÀtheten pÄ förskolan, antingen genom att gÄ in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs dÄ personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever bÄde positiva och negativa konsekvenser av samverkan pÄ förÀldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

Carl Gustav Jung vÀxte upp i en prÀstfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men förestÀllde sig inte Gud pÄ samma sÀtt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa förestÀllningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstÄnd ifrÄn den kristna religionen.

Carl Gustav Jung vÀxte upp i en prÀstfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men förestÀllde sig inte Gud pÄ samma sÀtt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa förestÀllningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstÄnd ifrÄn den kristna religionen.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas syn pÄ behov, anvÀndning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lÀrare tar tillvara pÄ specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollÀrarna pÄ behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara pÄ i förskolan?? Hur hanterar förskollÀrarna svÄrigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrÄn ett öppet system.

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn var: Hur upplever muslimska förÀldrar och barn sina religiösa traditioner i förhÄllande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sÀtt att fira? De tvÄ metoder som anvÀndes var skriftliga intervjufrÄgor till förÀldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var pÄ svenska och arabiska för att tydligt fÄ del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrÄgasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort Àr de tvÄ grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av Äret lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sÀgs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur har jÀmförts med fokus pÄ sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bÀgge dessa arter hör.

Pilates Ă€r en gammal trĂ€ningsform som frĂ€mjar styrka och smidighet, samt krĂ€ver koncentration och mental avspĂ€nning. Även helt otrĂ€nade personer kan finna en lĂ€mplig ingĂ„ng till regelbunden trĂ€ning. Pilates som rehabiliterande trĂ€ningsform har blivit mycket populĂ€r och anvĂ€nds i vĂ„r företagshĂ€lsovĂ„rd som en sjukgymnastisk gruppaktivitet sedan 2003. Syfte: Syftet med projektarbetet var göra en enkel utvĂ€rdering av PilatestrĂ€ning Undersökt grupp och metod: VĂ„ren 2004 följde vi 2 patientgrupper med 8 deltagare i vardera gruppen. En grupp deltog 1 gĂ„ng per vecka under 12 veckor i PilatestrĂ€ning hos sjukgymnast och trĂ€nade ytterligare en gĂ„ng/vecka sjĂ€lv.