Studiens preciserade problem bestÄr av att undersöka vilka effekter Aggession Replacement Training (ART-metoden) ger, och om hur pedagoger kan möta, förebygga och hantera konflikter och aggressioner i skolan med hjÀlp av metoden. Genom litteratur, intervjuer, samt genom inhÀmtad kunskap om ART-metoden, redogör vi för hur pedagoger i den utvalda undersökningsgruppen kan arbeta förebyggande och hantera uppkomna konflikter. Slutsatsen vi kom fram till Àr, att man mÄste arbeta regelbundet med ART-metoden och ha tÄlamod om inte effekterna Àr omedelbart synliga. Pedagogerna skall arbeta med förebyggande ÄtgÀrder för att stÀrka individen och förbÀttra det psykosociala klimatet i gruppen och se de smÄ men betydelsefulla förÀndringarna - effekterna..

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Under vÄr utbildning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsÀmnet, har vi ofta stött pÄ elever som upplever religion som ett mindre roligt och lÄgprioriterat Àmne. Elever Àr inte medvetna om varför de behöver lÀsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte dÀr. Vi har bÄda tvÄ spenderat vÄr verksamhetsförlagda tid pÄ skolor dÀr ?svenska ungdomar? varit mÀrkbart dominerande, dÀr har vi Àven fÄtt kÀnslan att elevers relation till andra religioner Àn kristendomen kÀnns obetydlig. De kan inte relatera till dessa pÄ samma sÀtt som exempelvis elever pÄ en mÄngkulturell skola dÀr elever varje dag mÄste samverka vilken religion de Àn mÄ ha, kan göra.

Diabetes typ-2 Àr en sjukdom som krÀver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med sÄ fÄ komplikationer som möjligt. Den hÀr studien undersöker följsamheten till orala diabeteslÀkemedel bland patienter i Äldern 70-79 Är. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likstÀllt det med mÀngd uthÀmtat lÀkemedel i förhÄllande till ordinationen och utköpsfrekvensen. Avsikten med projektet Àr att med hjÀlp av det nya nationella lÀkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven pÄ receptet har bÀttre följsamhet Àn de som inte har det. Materialet till studien kommer frÄn data som registrerats pÄ apoteken i Sverige.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka nÄgra pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet KÀnsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet pÄ skolorna lÄg en salutogen inriktning, vilket innebÀr att man tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofrÀmjande faktorer. Genom att ta reda pÄ vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle fÄ uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av tvÄ halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lÀrare och den andra gruppen av fyra.

Projektet gÄr ut pÄ att konstruera ett dataprogram som hjÀlpmedel för att koreografera olika dansrutiner till musik. Programmet Àr skrivet i Java och lÄter anvÀndaren bestÀmma hur olika dansare ska röra sig. Dansrutinen beskrivs med hjÀlp av tvÄ textfiler. Dansarna illustreras pÄ bildskÀrmen i form av cirklar och trianglar. Programmet spelar upp musiken och dansarnas rörelse i den musiktakt anvÀndaren valt.

Syfte: Att undersöka om anatomiska fynd Äterspeglas i funktionella tester; finns det nÄgot samband mellan temporala RNFL och kontrastseende hos friska personer?Material och metoder: Friska personer mellan 18-60 Är inkluderades i denna studie. MÀtningar gjordes pÄ ögon som hade en refraktion inom ±6,00 DS och detta kontrollerades med en inledande synundersökning. Kontrastseende mÀttes med Pelli-Robson-testet pÄ 1 m avstÄnd och testpersonen hade dÄ pÄ sig en provbÄge med optimal korrektion samt +0,75 DS extra för att kompensera för testavstÄndet. Tjockleken pÄ RNFL mÀttes med en OCT-SLO-mÀtare med instÀllningen RNFL.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) Àr ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi Àr termen för barn som har en nedsÀttning i förmÄgan att viljemÀssigt programmera motoriken vid talproduktion. Den hÀr studien syftar till att stÀrka den kliniska anvÀndningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata frÄn typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt dÀr sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och sprÄkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i Äldern 4:0?4:11 och 17 barn i Äldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Genom en omfattande teoristudie fann vi ett flertal teoribildningar inom Àmnet, teoribildningar som pÄ olika sÀtt berörde gruppers utveckling sÄvÀl som den individuella utvecklingen. Vi fann att individens utveckling Àr starkt förknippad med teamets utveckling varför sjÀlvinsikt Àr av stor betydelse för teamets utveckling, Carl Gustav Jungs teorier om den introverta/extroverta mÀnniskan har sÄledes stor betydelse inom detta omrÄde. Andra dominerande aktörer inom teoristudien Àr Schutz och hans FIRO ? modell som berör hur sociala behov sÄsom tillhörighet, kontroll och samhörighet pÄverkar gruppen under olika faser. Vidare Àr JohariŽs fönster av stor betydelse, Joseph Lufts och Harry Inghams modell av vÄr personlighet Àr vÀl kÀnd för alla som arbetar inom denna genre.

Samtidigt som jeansen har gÄtt ifrÄn att vara ett arbetarplagg till en basvara i de flesta mÀnniskors garderober har det Àven utvecklats en subkultur kring denim. Denna subkultur bestÄr av personer som ser jeans som nÄgot mer Àn bara ett plagg, för vilka jeansen blivit som en livsstil. Dessa konsumenter skiljer sig avsevÀrt ifrÄn den stora massan i den aspekten att de besitter en stor kunskap om jeanshistoria och konstruktion, samt konsumerar en annan typ av jeans, med fokus pÄ kvalitet och material snarare Àn en trendig look. Denna studie utgÄr ifrÄn Kotler, Armstrong, Harris och Piercys (2013) modell av köpprocessen bestÄende av fem steg; behovsidentifiering, informationssökning, utvÀrdering av alternativ, köpbeslut och utvÀrdering efter köp. Semistrukturerade intervjuer anvÀnds för att samla in data, som sedan analyseras och diskuteras utifrÄn teoribasen.

Titel: Ett varumÀrke inom ett varumÀrkeNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jansson och Linnea MohlénHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2014 ? Maj Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera vilka utmaningar en fastighetsmÀklare stÀlls inför i skapandet av ett personligt varumÀrke, inom en franchiseorganisation. Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkÀtundersökning skickats ut via e-mail. EnkÀten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmÀklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns tvÄ grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumÀrket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar.

Detta arbete, inom Àmnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden Àr öppen för kvinnor och mÀn, vigda (biskopar, prÀster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhÀlle, med en vilja att leva sina liv utifrÄn en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet Àr att undersöka och redogöra för de primÀrkÀllor som finns frÄn tiden av F.T.O.: s grundande för att svara pÄ frÄgan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lÀra och bekÀnnelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gÀllande bakgrunden till frÄgestÀllningen dÀr jag redogör nÄgot för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gÀllande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella kÀllorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit Àr det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Det Àr uppenbart för alla inom sjukvÄrden i GÀvle att de ligger pÄ grÀnsen till vad de kan hantera. Landstingen bestÀmmer inte bara vad sjukvÄrden skall producera, utan Àven vad det fÄr kosta. Det gÄr ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvÄrd kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vÀgens Ànde vad gÀller nuvarande arbetssÀtt. Syfte och mÄl med detta examensarbete Àr att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean pÄ GÀvle sjukhus och ortopedavdelningen.

Sammanfattning Inom lÀraryrket stÀlls det vÀldigt höga krav pÄ pedagogerna, bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Uppgifterna och kraven som stÀlls pÄ pedagogerna Àr bÄde fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag Àr mer mÄngfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan Àven vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver sÄledes ha en förstÄelse för de olika ledarstilarna.

Syftet med min studie Àr att belysa hur pedagoger i förskolan ser pÄ sin roll att stimulera och utveckla barns sprÄk. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare.Resultat av studien visar pÄ att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns sprÄk pÄ förskolan. Detta görs frÀmst genom att pedagogerna tar tillvara pÄ de tillfÀllen och stunder som ges i vardagen. DÀrigenom stimuleras barnen till att sjÀlva anvÀnda sig av sprÄket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat sprÄk bÄde i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet sÄ ökar barnets lust att uttrycka sig.