Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro pÄ sin förmÄga, d.v.s. self-efficacy pÄverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bÀnkpressövning och dÀrefter mÀta eventuella prestationsförÀndringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 mÀn, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketrÀning deltog. Deltagare delades slumpmÀssigt in i tre grupper: (LG) lÀttare vikt Àn deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt Àn deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstÀmde med deltagarnas uppfattning.

Grupper har blivit ett allt vanligare sÀtt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras pÄ medlemmarnas förmÄga att producera det som organisationen efterstrÀvar. Alla individer i gruppen Àr unika och bidrar till gruppens framgÄng genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka nÀr det kommer till kartlÀggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet Àr att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende pÄ djupgÄende faktorer.

Syftet med studien Àr att belysa skillnader mellan pojkars och flickors olika skriftsprÄk mot bakgrund av en djupanalys av elevtexter skrivna av tvÄ klasser i Är sex. Totalt antal texter att analysera blev 49, varav 28 var skrivna av flickor. Texterna skrevs utifrÄn en detaljrik bild för att, till studien, fÄ ett material att analysera och redovisa som kunde svara mot vÄrt syfte. I studien undersöks i vilken mÄn pojkar respektive flickor anvÀnder första person singular samt i vilken utstrÀckning de beskriver olika relationer i sina texter. Resultatet av studien, som behandlade första person singular, visade pÄ en skillnad mellan de tvÄ grupperna, alltsÄ inte mellan pojkar och flickor.

Denna uppsats Àr en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor dÀr jag har Àmnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om en feministisk strÀvan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utstrÀckning dessa olika förhÄllningssÀtt ocksÄ har gemensamma nÀmnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rÀttigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt Àr intressant i samhÀllen dÀr olika grupper pÄverkar och samspelar med varandra i vardagen sÄ vÀl som i politiska diskussioner. För en ökad förstÄelse av varandras utgÄngspunkter och övertygelser mÄste vi ocksÄ kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor Àn de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus pÄ en ensidig mÄlgrupp..

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i tvÄ olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den hÀr studien. Resultat: Resultatet av vÄr studie Àr vÀl överensstÀmmande med tidigare forskning pÄ omrÄdet. De flesta elever stÀller sig positiva till sin specialundervisning, Àven om nÄgon av eleverna ser det som "nÄgot nödvÀndigt ont".

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar pÄ hur sexualitet gestaltas i bÄde undervisning och lÀromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie pÄ ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lÀrobok pÄ den svenska gymnasieskolan inom Àmnet religionskunskap. Pilotstudien bekrÀftade den tidigare forskningen pÄ omrÄdet gÀllande hur sexualitet gestaltas i lÀromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrÄn heteronormativa förestÀllningar.Det medförde att jag valde att utgÄ frÄn queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i lÀroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den hÀr undersökningen har jag kunnat fastslÄ att tre utvalda lÀroböcker i religionskunskap skrivna utifrÄn den senaste lÀroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans lÀroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrÄn heterosexuella förestÀllningar.Pilotstudien och resultatet frÄn den hÀr undersökningen visade att lÀroböcker framstÀller sexualitet utifrÄn heteronormativa förestÀllningar.

Den hÀr undersökningen Àmnar kartlÀgga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts pÄ detta sÀtt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare vÀrld, dÀr fredsfostran av unga sÄgs som den bÀsta metoden för att fÄ till stÄnd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen Àr att, genom en kvalitativ innehÄllsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansÄg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete pÄ­verka barnen i en sÄdan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. IstÀllet skulle barn lÀra sig att tÀnka kritiskt, vara sjÀlvstÀndiga och fÄ en förstÄelse för andra folks kulturer.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society..

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omÄttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivÄ mÀtt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstÀmdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var Àven att utforska HDSI?s samstÀmmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvÀrades av omÄttliga sexuella beteenden.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats för mÀnniskor frÄn hela vÀrlden. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna dÀr?Om man betÀnker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 Är sedan, betyder det att allt fler muslimer Àr personer som Àr födda och uppvÀxta hÀr. De Àr sÄledes ?svenskar? men med en annan trosuppfattning Àn den traditionellt kristna som rÄder i Sverige.

I denna studie Àr avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstÄr mellan tvÄ ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie bestÄr av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar, pÄ gymnasieskolan Liljevalchs internationella lÀroverk i SödertÀlje.För att nÄ en ökad kunskap om varför konflikter uppstÄr har vi anvÀnt oss av teoretiska utgÄngspunkter som ett verktyg. Dessa utgÄngspunkter Àr teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.DÀrmed har studien genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför konflikter uppstÄr mellan tvÄ specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrÄn ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med Ätta ungdomar, dÀr hÀlften av dessa utgjorde informanter frÄn gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra frÄn gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar.

Det hÀr projektet beskriver en kortfilm som Àr uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gÄng har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskÄdespelare. Största delen av filmen Àr inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), dÀr Àven bakgrunder har lagts till.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och förestÀllningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i Ärskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrÄn Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vÀnskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjÀlp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever tvÄ varianter av gemenskap, klassgemenskap och vÀnskapsgemenskap.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrÄn postkolonial teori. Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med tvÄ informanter. BÄda dessa har varit verksamma som kristna missionÀrer i Indien. Jag har Àven anvÀnt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag anvÀnt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats Àr jag intresserad av mina informanters förestÀllningar av Indien och deras identitet som missionÀrer.

VÄrt syfte Àr att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, sÄ att tryggheten och lÀrandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mÄl om att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr verksamheten ska erbjuda en trygg och lÀrorik miljö för alla barn som deltar och dÀr Àven omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet. VÄr problematisering Àr hur dessa mÄl kan uppfyllas dÄ ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lÀrandet bli hÀmmat. För att komma fram till vÄrt resultat och besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn tre forskningsfrÄgor och anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vÄr problematisering Àr att omsorg, fostran och lÀrande i krissituationer kan bilda en helhet dÀrför att de Àr beroende av varandra Àven om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.