Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sÀttet för att se pÄ hÀlsa. Det innebÀr att man fokuserar pÄ varför en person hÄller sig frisk istÀllet för varför personen blir sjuk. KÀnslan av sammanhang, KASAM, Àr ett begrepp pÄ hur individen upplever sin vÀrld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sÀtt att mÀta hÀlsotillstÄndet genom ett livsfrÄgeformulÀr i en attitydskala och resultatet av frÄgorna utgör KASAMvÀrdet för frÄgebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrÄgeformulÀr anvÀnts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvÀrde, samt sambandet mellan kön och KASAMvÀrde.

SamhÀllet erbjuder ett stort utbud av trÀningsmöjligheter, bÄde individuellt och i grupp. Dock rör mÀnniskor överlag allt mindre pÄ sig och fetman ökar, vilket Àr ett problem bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Studiens syfte var att fÄ förstÄelse för trÀningsgruppens funktion i trÀningssituationen samt för individens trÀning. Interaktionen inom trÀningsgruppen har Àven studerats. Detta Àr av intresse dÄ man strÀvar efter att fÄ fysiskt inaktiva personer att börja trÀna.Studien utgick ifrÄn kom-i-gÄng ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att fÄ fysiskt inaktiva studenter att börja trÀna.

Studien syftar till att se hur tjejer frÄn tre olika kompisgrupper genom sprÄket konstruerar sin uppfattning om sig sjÀlva, varandra och omvÀrlden. Studien har hÀmtat sitt material frÄn tre samtal med gymnasietjejer frÄn tvÄ mellanstora stÀder. Materialet har analyserats utifrÄn en diskursiv narrativ ansats dÀr vi utgÄtt frÄn att deras sprÄk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framtrÀdande mönster i hur tjejerna med hjÀlp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vÀnskap positionerat sig inom gruppen och pÄ sÄ vis förhandlat fram sina identiteter.

Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland tjÀnstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende pÄ antal uppdrag. Syftet var Àven att undersöka om det förelÄg nÄgon interaktionseffekt mellan hur vÀl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsstÀllelse frÀmst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, dÀr 70 tjÀnstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkÀt. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ).

Syftet med det hÀr arbetet har varit att redogöra för hur religionsÀmnet har pÄverkats av förÀndringar pÄ Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mÄngkulturalism. Ett annat fenomen som uppmÀrksammades i denna undersökning Àr sekulariseringen. Anledningen till detta Àr att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen Àr tvÄ processer som Àr svÄra att behandla som helt skilda frÄn varandra. Med tanke pÄ att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola pÄ 60-talet, perioden dÄ Àven landets demografiska utseende började förÀndras valde jag att belysa undersökningsperioden frÄn 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mÄngkulturella samhÀllet.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som strÀcker sig över en tidsbegrÀnsad period och syftar till att integrera lÄngtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som Àr utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar pÄ att det finns ett antal variabler som pÄverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sÀtter stor prÀgel pÄ denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket pÄ plusjobbarens personliga egenskaper samt hur vÀl fungerande arbetsgruppen Àr sedan tidigare.

I denna studie undersöks hur sÄnglÀrare verksamma pÄ kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de anvÀnder dÄ de bedriver sÄngundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar sÄvÀl forskare som sÄnglÀrare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sÄnglÀrare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjÀnster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lÀrarna dÄ de Àr har olika styrdokument och resurser att förhÄlla sig till. Den bild som sÄnglÀrarna ger stÀmmer till övervÀgande del överens med den litteratur och forskning som finns inom Àmnet.

Den hÀr undersökningen utvÀrderar ett medarbetarprogram för undersköterskor pÄ Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn medarbetarprogrammets mÄl undersöka om mÄlen har uppfyllts. De förankras Àven i teorier om lÀrande. I undersökningen har det Àven utformats en frÄgestÀllning. MÄlet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod och datainsamlingstekniken Àr intervjuer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att, genom att lyfta ut en definierad trÀningsgrupp, spinningtrÀnande, frÄn gymtrÀnande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. FrÄgestÀllningarna som ska svara pÄ syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtrÀnande förhÄller sig till missbruk av AAS och narkotika jÀmfört med gruppen gymtrÀnande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jÀmförs mellan spinningtrÀnande och befolkningen i övrigt efter en rapport av KÀllmén m.fl.MetodFör att nÄ fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgrÀnsningar bestÄr i spinningtrÀnande pÄ gym, Älderskategori arton till sextio Är. De tre gym som Àr med i studien skiljer sig Ät geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika Àgandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtrÀnande inte skiljer sig frÄn gymtrÀnande med avseende pÄ missbruk av AAS och narkotika.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Huvudsyftet med studien Àr att skapa förstÄelse för huromstÀllningsÄtgÀrder bidrar till medarbetares möjligheter att fÄ ettnytt arbete. Genom en nulÀgesanalys av omstÀllningsarbetet pÄ ArlaFalkenberg vill vi beskriva hur medarbetare uppfattaromstÀllningsÄtgÀrder och analysera hur detta pÄverkar derasmöjligheter att hitta ett nytt arbete samt deras instÀllning till att arbetakvar pÄ arbetsplatsen under nedlÀggningen.HÀsÀnen, Hellgren och Hansson (2011) menar att större delen avforskningen om fabriksnedlÀggning har fokuserat pÄ produktivitet.Denna studie fokuserar dÀremot pÄ omstÀllning vidfabriksnedlÀggning. Dessutom har denna studie formen av ennulÀgesanalys för att inte likt till exempel Edström ochAronescu (2004) i efterhand utvÀrdera ett omstÀllningsprogram.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kringanstÀllningsbarhet, system- och driftsÄngest, information och kravkontrollmodellen.Studien genomfördes med en kvalitativ metod dÀr semistruktureradeintervjuer anvÀndes som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in empirisktmaterial. 17 intervjuer med medarbetare genomfördes samt treinformantintervjuer för att klarlÀgga studiens bakgrund.Bland medarbetarna gÄr det att dela in deras reaktioner pÄomstÀllningsprogrammet i fyra olika grupper. En grupp medarbetareanvÀnder omstÀllningsprogrammet aktivt, ser det som en stormöjlighet att förbÀttra sin anstÀllningsbarhet och arbetar dÀrför vidarepÄ fabriken.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anstÀllda inom sÀljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika sÀljande företag och fem anstÀllda pÄ varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan sÀrskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anstÀllda respektive de oerfarna. GrÀnsen för att vara erfaren anstÀlld Àr dragen vid 7 Är pÄ arbetsplatsen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med ett annat modersmÄl Àn svenska trivs pÄ förskolor i ett mindre svenskt samhÀlle och i vilken utstrÀckning de fÄr hjÀlp med sprÄkinlÀrningen. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med förskollÀrare och förÀldrar till barn med annat modersmÄl dÀr erfarenheter frÄn sÄvÀl SprÄkförskola som vanlig förskola fÄngades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmÄl upp-backning i form av att förskollÀrarna var uppmÀrksamma pÄ barnens sprÄkanvÀndande. NÀr de behövdes var de med och stöttade, hjÀlpte till med nya ord och förtydligade nÀr sÄ behövdes. PÄ individnivÄ anvÀnde lÀrarna inte nÄgra speciella pedagogiska metoder som hjÀlpte barnen att utveckla sprÄket. DÀremot visar studien att i SprÄkförskolan an-vÀnde man medvetet olika metoder för att utveckla barnens sprÄk.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som Àr gjort pÄ uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns pÄ platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. OmrÄdet gruppen utformat Àr 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lÀgenheter. MÄlgruppen för arbetet Àr hushÄll med tvÄ personer, dÀrför kom det att bli tvÄor och treor i alla plan utom i det översta dÀr det kommer att vara tvÄ fyror.Arbetet resulterade i tvÄ punkthus (se figur 1) om Ätta respektive nio vÄningar i varje och ovanpÄ dessa en stor takterrass. Fasaderna bestÄr av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd Ät byggnaderna och för att motverka klotter.PÄ innergÄrden finns det bland annat fontÀn, grill och lekplatser.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.