diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

De senaste årens massmediala kritik mot bankernas placeringsrådgivning har tillsammans med ökande kundklagomål fått lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra gränserna för bankernas ansvar, ska införas under år 2004. Finansinspektionen började emellertid ställa krav på dokumentation och licensiering redan under år 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rådgivningen mot en för dem önskvärd kvalitetsnivå, vilket på grund av reglerna också måste innefatta uppfyllandet av samhällets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrådgivningen till privatkunder är utformad för att säkerställa tjänstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger på tanken att bankerna från central nivå försöker att styra den konkreta rådgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att påverka kvaliteten.

Denna D-uppsats i företagsekonomi är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet, under höstterminen 2005. Entreprenörskap är ett relativt outforskat område inom vilket intresset ökat explosionsartat under senare år. Det finns ett stort intresse för att studera varför, när och hur vissa personer kan upptäcka möjligheter som kan ligga till grund för entreprenörskap. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur entreprenöriella individer identifierar och utvärderar möjligheter i omgivningen. Eftersom det inte finns tillräcklig teori kring detta område, har vi en induktiv ansats.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

The purpose of this thesis is to analyze the design and function of an engine production management?s control system and its intended function, and to contrast it with the present management control systems in use on an operational level. Interviews conducted with employees from all levels of the engine production are the main source of this study?s empirical foundation. Information has also been gathered from relevant written material such as annual reports, internal documents etc.

Syftet är att beskriva och jämföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de båda företagen kan lära av varandra. Vi har i vårt uppsatsarbete använt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer på olika nivåer i de båda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

Bakgrund/problem: Fastighetsmäklare ersätts idag främst genom provision för sitt huvuduppdrag fastighetsförmedling. Ett lagförslag vill tillåta ersättning för förmedling av sidotjänster som exempelvis bolån. Risken med lagförslaget är att mäklarens roll som oberoende mellanman försvinner om ersättningen för sidotjänstförmedling är uteslutande provisionsbaserad. Ledningen måste därför utforma välfungerande styrsystem för att undvika negativa effekter.Syfte: Att utforma ett förslag till hur företag kan undvika negativa effekter vid provisionsbaserad ersättning för sidotjänster.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts med individuella, semistrukturerade intervjuer, enkätundersökning samt sekundärkällor.Resultat: Företagsledningen bör använda sig av ett kombinerat ersättningssystem med både fast och rörlig lön för sidotjänstförmedling. Vidare bör även hänsyn tas till åtgärder inom beteendestyrning, såsom utformning av välfungerande processer för de anställdas arbetssätt, samt inom social styrning, såsom utbildning av de anställda..

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning.

Title: Interorganizational accounting in close relations ? A case study of the relation between a big purchasing company and two of their most important cooperation partners Course: Master thesis in Business and Administration within Accounting, 30 ECTS Advisor: Gun Abrahamsson Theoretical framework: This thesis uses theories of business relationships, management information systems and interorganizational accounting. Conclusions: Despite a difference in the relations the interorganizational accounting is designed and used in a similar way. The interorganizational accounting that exists in the two relations has a medium scope, fast timeline, high aggregation and high integration. The information is mainly used for attention directing and for decision making.

Datum: 2009-06-02Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3.

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda. Surveyundersökningen har genomförts på fem revisionsbyråer i östra Blekinge med fem eller fler anställda. Slutsats: I vår undersökning fann vi att personalförmåner inte motiverar de anställda, utan ses som en faktor för trivsel på arbetsplatsen. Vi fann alltså inget direkt samband mellan personalförmåner och motivation hos de anställda på revisionsbyråerna, utan det är andra faktorer som arbetsuppgiftens värde i sig, utvecklingsmöjligheter och lön som ger arbetstillfredsställelse och motivation.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har påverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lågkonjunkturen. Att utreda vilken påverkan andra externa och interna faktorer har på budgetens roll, genom att analysera de specifika förhållanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgått från en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte påverkat budgeten som planeringsverktyg.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet är något som diskuterats flitigt de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att föreslå förbättrade arbetssätt för en effektiv resursanvändning för vissa kommunala verksamheter. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad på intervjuer för att få reda på hur olika kommuner resonerar kring frågan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krävs dels en respekt för att budgetar inte får överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjänstemän och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omständigheter som exempelvis ett bra geografiskt läge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och därigenom höja skatteunderlaget och därigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sänker kostnaderna per brukare.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivå), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den här studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgångsfaktor, hur företagen mäter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmätnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgångsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstämmig bild av huruvida arbetsmiljö är lönsam. Därtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö är lönsam på svårigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöåtgärder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning kräver respektive pekar på vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning på samma sätt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingå i en sådan styrning för att styra, följa upp och utvärdera utifrån.