Sökresultat:
1488 Uppsatser om Ekonomiskt stöd - Sida 36 av 100
Friskolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i Àmnet Idrott och HÀlsa
IdÚen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För mÄnga barn Àr skolidrotten den enda form av motion som de tillÀgnar sig. Nu ökar antalet fristÄende skolor i Sverige, som har en sÀrstÀllning, inte minst ekonomiskt. Nu nÀr skolidrotten blir allt viktigare för barns hÀlsa ville jag undersöka vad nÄgra fristÄende skolor har att erbjuda nÀr det gÀller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete Àr att genom ett skolledarperspektiv utröna nÄgra fristÄende skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i Àmnet Idrott och HÀlsa.
MÄngfald möter mÄngfald -hotellsektorns tankar kring fördelar och svÄrigheter med etnicitet
Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Ăven en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.
Car-Pi ? Analys och guidning för bra bilkörning
Syftet med detta examensarbete var att skapa ett serverprogram i en enkortsdator som arbetar i realtid för att kunna hjÀlpa mÀnniskor att köra mer ekonomiskt och miljövÀnligt i deras vardag.Detta var ett av mÄlen stÀllda av produktbestÀllaren Ziggy Creative Colony. Ett mer lÄngsiktigt mÄl frÄn bestÀllaren Àr att datorn skall installeras i en bil och kopplas till bilens on-board diagnostic-II (OBD-II)-uttag. Datorn ska sedan, via OBD-II, kunna samla information som till exempel hastighet, acceleration och brÀnsleflöde frÄn bilens engine control unit (ECU). Serverprogrammet ska bearbeta denna information som sedan kommuniceras och visualiseras till bilföraren via en native mobilapplikation.Serverprogrammet byggdes i en linuxbaserad dator: Raspberry Pi och döptes av oss till Car-Pi. Car-Pi designades enligt arkitekturmönstret Model-View-Controller (MVC) som gör det lÀtt att underhÄlla, vidare-utveckla och implementera programmet av produktÀgaren, Ziggy Creative Colony, i framtiden.
Making the movie
Produktutveckling, produktvÄrd eller produktuppdatering har lÀnge förekommit inom alla olika typer av branscher, den ter sig olika vilket speglar resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr att bruksföremÄl ersÀtts av den produktutvecklade modellen tillskillnad frÄn möbelomrÄdet dÀr utvecklingen oftast resulterar i nya produkter jÀmte deras förlagor.Produktutveckling Àr vÀsentlig oavsett designomrÄde och gynnar sÄvÀl producent som konsument. Ur konsumentens perspektiv kan produktutveckling innebÀra trygghet, nÄgot man tidigare trivts med har utvecklats till nÄgot förhoppningsvis Ànnu bÀttre. Sakerna vi kÀnner igen och har en relation till har effektiviserats, förbÀttrats och förskönats efter samtidens rÄdande ideal. För producenter kan produkt-utveckling ge upphov till effektiviserade och mer miljöanpassade tillverkningstekniker samt mindre ekonomiskt risktagande i förhÄllande till att lansera en helt ny produkt.Syftet med den hÀr rapporten Àr att pÄ ett undersökande och analyserande sÀtt beskriva begreppet produktutveckling över tid.
Additiv tillverkning för serieproduktion : Under vilka förutsÀttningar lÀmpar det sig?
Additiv tillverkning, eller ?additive manufacturing? (AM) Àr den ISO-standardiserade termen pÄ tillverkningsmetoder som bygger detaljer genom att lagervis addera material. Det Àr en teknik som frÀmst har anvÀnts till prototyptillverkning och fortfarande gör men som mer och mer börjar fÄ fÀste som tillverkningsmetod för slutanvÀndningsprodukter. Syftet med denna rapport Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar AM lÀmpar sig som tillverkningsmetod för detaljer av plast. FörutsÀttningarna delas in i ett ekonomiskt, tekniskt och kunskapsmÀssigt perspektiv.
En jÀmförelse av stomval till skolan i Hagfors
SammanfattningDetta arbete baseras pÄ nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften Àr att göra en jÀmförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stÄlstomme pÄ nybyggnationen med hÀnsyn till tid, ekonomi och miljöpÄverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat pÄ tre plan och stommen utgörs i dagslÀget till största del av prefabricerad betong.De frÄgestÀllningarna som behandlas i arbetet Àr? Vilket material Àr mest fördelaktigt utifrÄn ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning Àr ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur pÄverkas miljön av de olika stomsystemen?MÄlet med examensarbetet Àr att vÀlja den mest lÀmpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors pÄ uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmÀssigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jÀmföras Àr stÄlstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet Àr att kunna fÄ en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som anvÀnds, samt göra en jÀmförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.
Planeringens möjligheter - hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7);
inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de
ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I
jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat.
Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en
upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i
en sÀrstÀllning.
KörsÄng i skolan ? sjÀlvklart eller inte? - En undersökning i Malmös högstadieskolor
Jag har gjort en undersökning om hur intresset för skolkörer ser ut pÄ högstadieskolorna i Malmö. Jag valde att göra bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen bestod utav enkÀter och den kvalitativa undersökningen bestod utav intervjuer av tvÄ personer. TyvÀrr Àr det mer Àn hÀlften av alla högstadieskolor i Malmö som inte har en skolkör Àven om intresset verkar finnas hos elever, musiklÀrare samt hos skolledningen. Skolan drabbas stÀndigt av olika nedskÀrningar och skolkörer har blivit ett ekonomiskt problem som skolorna oftast vÀljer att dra in pÄ.Title: Choir activity in the school ? self-evident or not? - An inquiry at the secondary schools in Malmö.
Orsaker till att byggprojekt blir försenade och vad det innebÀr ekonomiskt.
Försenade projekt Àr vanligt förekommande i byggbranschen och ger i regel en ökad kostnad för projektet. I examensarbetet studeras vad som Àr orsakerna till att förseningar uppstÄr och Àven hur ekonomin för projekten pÄverkas.Arbetet bygger pÄ att författaren har intervjuat personer som har haft goda kunskaper om projekten och dess förseningar. I studien har fyra projekt som blivit försenade studerats. Respondenterna har varit platschefer för tre av projekten, en arbetschef för det fjÀrde projektet samt bestÀllare för tvÄ av de studerade projekten.Syftet med examensarbetet Àr att försöka kartlÀgga orsakerna till att byggprojekt blir försenade. Det ska Àven framkomma förslag till hur förseningar kan elimineras eller minskas.Studien har visat att förseningar kan uppstÄ i flera olika skeden.
Vad pÄverkar revisorns bedömning om att anmÀla eller inte anmÀla vid misstanke om brott?: en fallstudie med fem revisorer
En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. Ă
r 1999 lagstiftades anmÀlningsplikten, vilket innebÀr att en revisor som misstÀnker ett ekonomiskt brott ska anmÀla detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptÀckte i och med sitt revisionsarbete pÄ grund av tystnadsplikten. AnmÀlningsplikten innebÀr ett avsteg frÄn tystnadsplikten som av mÄnga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skÀlen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.
"Nu ska vi locka till oss hollÀndare!" : om arbete och livskvalitet
Skinnskattebergs kommun Àr en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera hollÀndska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen Àr en intervjustudie av de hollÀndska familjer som flyttat till orten samt representanter frÄn kommunen som pÄ olika sÀtt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa pÄ att rekrytera hollÀndare och hur det gÄtt för de hollÀndska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invÄnarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrÄgorna. Att det blev hollÀndare som kommunen riktade sig till berodde pÄ att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till hollÀndare.
De bortglömda barnen: En rollfokuserad kvalitativ studie om syskonskarors upplevelser av ekonomisk utsatthet.
Denna uppsats handlar om tre syskonskarors upplevelser av att ha vuxit upp i en ekonomiskt utsatt familj. Syftet var att ta del av deras upplevelser samt att jÀmföra upplevelserna syskonen emellan för att se om placeringen i syskonskaran har pÄverkat deras rollfördelning i subsystemet. I ett sista steg har vi valt att jÀmföra dessa syskonsystems upplevelser med varandra. För att fÄ ta del av dessa upplevelser anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod, intervjuer via MSN Messenger. Vi genomförde sex intervjuer med unga vuxna i Äldersintervallet 19-33 Är.
"KÀnslan av nÄgonting" - En studie av hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme inom ramlagen SoL.
Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.
Att fÄnga entreprenörskapets dimensioner
Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.
Automatiseringens m?ngsidiga p?verkan p? f?rs?rjningsst?d - Socialsekreterares upplevelser av en socialtj?nst i f?r?ndring
Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.