Denna uppsats behandlar råvaruoptioner ur en spannmålsodlande lantbrukares perspektiv. Optionsinstrumentet grundar sig på finansiella terminer och syftar till att hantera råvarurisken som lantbrukare möts av till följd av svängningar på spannmålsmarknaden. Då dessa svängningar har blivit allt kraftigare de senaste åren motiveras ett instrument som möjliggör en säkring av värdet på lantbrukarens råvara allt mer.Optionsinstrumentet introducerades år 2007 av Handelsbanken, som idag är den enda aktören som erbjuder tjänsten på marknaden. Målet med denna uppsats är att tydliggöra begrepp gällande råvaruoptionshandel samt att lägga en kunskapsgrund för implementering av denna handel inom svenskt lantbruk. Utöver detta ämnar uppsatsen att tydliggöra hur optionshandel kan öka lönsamheten i det spannmålsodlande lantbruksföretaget.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Uppgiften bestod av att göra en undersökning av barkhanteringen vid Billerud Karlsborg AB med avseende på ekonomi och barkens torrhalt. Undersökningen omfattar allt från stock till förbränning och eventuell försäljning av barken. Tidigare så förbrukades all bark i barkpannan, där ånga produceras för torkning av pappret och elproduktion i ångturbinen. I dag har stora delar av pappersbruket byggts om och effektiviseras, vilket medfört att bruket producerar mer ånga än vad som behövs och vad turbinen klarar av att förbruka. Den bark som inte förbrukas av Billerud försöker man sälja och barken som blir över lagras i en stor barkstack.

Denna rapport utreder huruvida feedforwardreglering av ventilationssystemet på Kiruna flygplats leder till lägre energianvändning. Rapporten jämför ett feedforwardreglerat system simulerat i Simulink med ett feedbacksystem som motsvarar det existerande systemet på Kiruna flygplats. Jämförelsen görs på fläktens energianvändning och rapporten använder sedan energianvändning för värme och kyla för att avgöra huruvida systemet är ekonomiskt gångbart. Systemet är tänkt att kunna användas i alla miljöer med kända störningar i avseende till tid och storlek som till exempel flygplatser, biosalonger, teatrar och så vidare.Rapporten ger en kort teoretisk bakgrund till hur ventilationskrav, reglerteknik, feedforwardreglering och feedbackreglering fungerar för att sedan gå vidare till att redogöra för de förutsättningar som gäller för Kiruna flygplats med avseende på klimatskalets täthet, rummens volymer och utformning och drifttiden för ventilationssystemet. Med hjälp av simuleringar i Simulink görs en jämförelse av energianvändning då de båda systemen är optimerade utan att för den sakens skull kompromissa med kvalitén på inomhusmiljön.

Syftet är att studera vilken uppfattning en grupp elever och handledare har om den nya lärlingsutbildningen som har startats på försök.Skolverket vill satsa på en lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen innebär att eleverna är på en arbetsplats flera dagar i veckan, oftast 3 och sen läser de kärnämnen inne på skolan resterande tid. Handledare är den person som tar hand om eleven på arbetsplatsen och ser till att kursmålen följs i utbildningen. Metoden vi har använt oss av är intervjuer och enkätfrågor. Vi kom fram till att skolans handledare kände sig lurade både tidsmässigt och ekonomiskt.

År 1998 ändrades den svenska socialtjänstlagen vilket innebär att kommuner numera själva kan välja att tillämpa striktare regler gentemot individer som uppbär socialbidrag. Syftet med denna undersökning är att pröva huruvida ett striktare förhållningssätt till utbetalning av ekonomiskt bistånd påverkar individers benägenhet att träda in i socialbidragstagande.Resultatet tyder på att hårdare regler totalt sett verkar minska andelen nya socialbidragstagare där den tydligaste effekten uppvisas bland invandrare och hushåll med barn..

På grund av en hårt konkurrensutsatt marknad har de svenska lantbrukarna minskat i antal genom åren. Spannmålspriserna har visat en negativ trend och insatsvarupriserna har ökat. Samtidigt arbetar lantbrukarna med stora risker och kapital. Vissa av dessa risker kan minska med hjälp av en investering i en spannmålsanläggning med lagringskapacitet, då man får bättre kontroll på hanteringen av spannmålen. Skördesäsongen för en lantbrukare är en intensiv arbetsperiod.

Svensk musikindustri har under de senaste årtiondena åtnjutit stora framgångar på den internationella marknaden. Export Music Sweden grundades för att stötta och marknadsföra svensk populärmusik utomlands. VD Christer Lundblad sade 2003 att intäkter från konserter ökar kraftigt. Anledningar till detta kan vara att den ökande illegala nedladdningen av musik ger ett ökat ekonomiskt utrymme för konserter, samt att människor idag värderar upplevelser högre än tidigare. Eftersom mer pengar spenderas på konserter blir prissättningen mer betydelsefull.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Samhället är idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjälp av fossila bränslen, som har en stor påverkan på växthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömål ska klimatutsläppen minskas med 40 % till år 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen är att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi är en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpåverkan. Syftet med studien är att på en grundläggande nivå ta fram en kalkylmall som kan underlätta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.