This study is about conception in the evaluation of financial assistance within the social services. The aim of this study is to describe and understand how social workers reason about variation, conception and local norms and its significance in the evaluation process. To reach this purpose we have conducted semi-structured interviews with eight social workers in which different themes were discussed and reasoned about. In order to understand and analyze our results we have studied/used the knowledge about tacit knowledge and street-level bureaucracy. Our results showed, as previous research states, that social workers do have conceptions about clients.

Försvarsmaktens slutrapport från perspektivplaneringen 2007 innehåller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera områden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmåga, identifieras som lämpliga för samarbete med de nordiska länderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehållande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmågan föreslås delas mellan olika länder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sägas betyda när det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Fler och fler människor bosätter sig i eller i närheten av större städer och storstadsregionernas inflytande på samhället växer sig hela tiden starkare. I dag bor hälften av den svenska befolkningen i någon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka på efterkälken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet Fjärde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovärdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad räknas regionen som den fjärDe största i Sverige med lite mer än 400 000 invånare.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gått mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen på marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstår och företagsledningen tappar således kontroll över ansvarsenheterna. För att säkerställa att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krävs ett väl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas på många olika sätt, varav internprissättning är en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissättning ett antal fördelar såsom styreffekter, motivation och bättre resultatbedömning.

Syftet med denna rapport är att pröva tesen om att ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) är ekonomiskt lönsam, men att antalet olyckor däremot inte minskar på vägsträckor utrustade med ATK. Dvs. är ATK en kassako eller livräddare? Svaret är att ATK är både kassako och livräddare. 880 trafiksäkerhetskameror sparar cirka 20 liv och 60 svårt skadade i vägtrafikolyckor per år i Sverige.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus.

Sekretessbelagd.

Sammanfattning saknas..

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation ochförutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarnafungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen. Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare. Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse förmodersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete ärett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituationförbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag ärplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna harsamma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen.Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket..

Idag vet vi att kommuner kan få ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att använda sig av perenner. I det här arbetet undersöks vad som är orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och när perennplanteringar fyller sin funktion. Arbetet baseras på en undersökning där ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat på frågor om hur de använder perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanställs i diagram, vars syfte är att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur läget ser ut generellt. Svaren ställs därefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie. Av resultaten kan vi se att intresset för perenner är stort och det beror främst på att de är skötselsnåla. Det estetiska värdet spelar också en stor roll.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..