Studiens syfte är att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala län har gällande sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistånd för kostnader kopplade till våldsutsatta kvinnors husdjur. För att bäst belysa vår studies syfte och besvara våra frågeställningar valdes en kvantitativ ansats och en enkätundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar från 142 respondenter från sju kommuner i Uppsala län. Enkäten innefattade även en öppen fråga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag. Tidigare forskning visar att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor och våld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för våldsutsatta kvinnors husdjur.

Fr.o.m. år 2010 kommer all nybyggnation och samtliga större ombyggnationer av Sveriges järnväg att omfattas av Europeiska byggregler, TSD. Detta kommer att innebära att projekten kommer att synas av oberoende revisorer för att säkerställa att järnvägen blir driftskompatibel med det europeiska järnvägsnätet. Det kommer att ställas högre krav på dokumentation, det ska vara ordning och reda administrativt, planeringsmässigt, ekonomiskt och inte minst ute i projekten. För att uppnå kraven krävs det att förfrågningsunderlaget i anbudsskedet håller mycket hög kvalitet.

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbeståndet är en komplex process som innefattar ett stort antalavvägningar och bedömningar. Det krävs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begränsar antalet åtgärder som kan genomföras. Utöver detta kräver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. Sådana hyreshöjningar är dock reglerade då det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner från ett antal håll i form av lagregleringar,tillsyn från hyresnämnden och påtryckningar från hyresgästföreningen.Problemformulering: Utifrån problemdiskussionen har vi avgränsat vårproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgästföreningensoch hyresnämndens påverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapåverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då ämnet är av sådan art attdet krävs en djupare undersökning för att vi ska få svar på våra frågor.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

Syftet med denna rapport är att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus påverkar kostnader och energiåtgång för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen på ett pågående byggprojekt i Växjö, kv Limnologen, utförts. Total energiåtgång för isoleringens livscykel har tagits fram från tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets värmebehov har beräknats mha information från ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiåtgång, koldioxidutsläpp och ekonomi.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utsträckning arbetar med draperade produkter. Överföringen från draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster består av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. Därför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att återskapa en specifik draperat form. Som utgångsläge för studien finns ett plagg som draperats på docka av den externa handledaren och designer på företaget.

CSR, Corporate Social Responsibility, är ett aktuellt fenomen för företag och organisationer världen över. CSR sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick då under det enkla namnet samhällsansvar. Begreppet innebär att företag ska ta sitt samhällsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjäna pengar men det är också viktigt att intressera sig för annat än den ekonomiska vinningen för att skapa mervärden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gällande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillväxten av CSR återfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen är att få djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frågor.

Efterfrågan på primärt skogsbränsle för värmeproduktion varierar kraftigt över året. Detta medför en intressekonflikt. Södra Skogsenergi som är leverantör av primärt skogsbränsle vill helst producera materialet i takt med kundernas efterfrågan för att undvika lagerkostnader. Samtidigt får skogsbränsleentreprenörer som producerar primärt skogsbränsle problem när produktionen går ner under de varmare månaderna av året då efterfrågan är låg. I dagsläget sker en överproduktion under sommarmånaderna, som medför lagring på terminal, för att hålla entreprenörerna sysselsatta. Det är önskvärt att ha en produktion som motsvarar det faktiska behovet, för att undvika terminallagringen och de kostnader som medföljer.

Rapporten behandlar två uppgifter, transporter av motorsågar (produktfamilj 6001 och 6002) från Sverige till USA och transporter av Husqvarnas produkter inom Europa.Vad gäller transporter till USA så finns idag två alternativa transportmedel, flyg och sjöfrakt. Syftet med undersökningen var att klargöra vilket transportsätt som är mest lönsamt för Husqvarna både ur ett ekonomiskt- och kundperspektiv. Undersökningen visar en genomsnittlig låg servicegrad för båda produktfamiljerna, inget samband kan heller förtydligas mellan flygfrakt och höjd servicegrad. Undantagsvis används flyg i syfte att minska ledtiderna och frigöra produktionskapacitet för att bättre kunna bemöta behovet i Europa.Husqvarna bör använda båt som transportmedel av motorsågar. Flygtransport bör endast användas då stora variationer i efterfrågan förekommer och behov av produkter finns.

I det här examensarbetet dimensioneras en solcellsanläggning med batteribank till fyra kolonistugor som kommer att vara bebodda under sommarhalvåret på Wij Trädgårdar i Ockelbo. Den förväntade elanvändningen beräknas för två olika brukarbeteenden. Ett brukarbeteende där hushållsapparater med höga effekter (exempelvis mikrovågsugn) förväntas ha kortare drifttider vilket resulterar i lägre krav på installerad solcellseffekt samt en mindre batteribank.För den kemiska energilagringen i en batteribank undersöks flera olika typer av uppladdningsbara batterier. AGM blyackumulatorn är det batteri som anses vara lämpligt för kemisk energilagring i solcellssystemet och som har använts vid dimensioneringen av batteribanken. Vidare undersöks möjligheterna att lagra elektricitet småskaligt genom pumpat vatten till ett vattenmagasin, som ett komplement till energilagringen i batteribanken.

Syftet med litteraturstudien vara att ta reda på om kvigans tillväxt och inkalvningsålder påverkar hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslängd. Kvigor i Sverige har länge haft en hög inkalvningsålder jämfört med den efterstävade inkalvningsåldern på 24 månader. Inkalvningsåldern är i genomsnitt 27-29 månader och även om det sedan länge har förespråkats att denna ålder bör sänkas, har lite hänt. Forkarna är oeniga om vilken som är den optimala inkalvningsåldern för kvigor, men är överrens om att den ligger mellan 22-25 månader. Att sänka inkalvningsåldern har flera fördelar, dels är det ekonomiskt lönsamt för lantbrukaren eftersom för varje extra månad som kvigan behöver födas upp kostar hon omkring 330 kronor. Det är även bra för kvigan eftersom hennes produktiva livslängd blir längre.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.