Sökresultat:
1489 Uppsatser om Ekonomiskt försvarbart - Sida 56 av 100
Ett upplevelseproduktionsperspektiv med vÀrdskap i förgrund : En studie om vÀrdskapsbegreppets relevans för bra arbetsmiljö
Upplevelseindustrin och upplevelsesamhÀllet har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och dÀrför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse bestÄr till stor del av bemötandet frÄn andra mÀnniskor pÄ plats, ofta frÄn de som arbetar dÀr. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att fÄ en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med vÀrdskap i förgrund har nÄgon relevans för detta. I studien har jag utgÄtt frÄn mitt eget perspektiv jag fÄtt under mina Är som studerande pÄ upplevelseproduktion pÄ LuleÄ Tekniska Universitet.
à terskapa draperad form : CAD och 3D-simulering som metod vid framtagning av mönster
Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utstrĂ€ckning arbetar med draperade produkter. Ăverföringen frĂ„n draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster bestĂ„r av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. DĂ€rför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att Ă„terskapa en specifik draperat form. Som utgĂ„ngslĂ€ge för studien finns ett plagg som draperats pĂ„ docka av den externa handledaren och designer pĂ„ företaget.
Vilka Àr motiven bakom storföretags CSR-initiativ?
CSR, Corporate Social Responsibility, Àr ett aktuellt fenomen för företag och organisationer vÀrlden över. CSR strÀcker sig Ànda tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick dÄ under det enkla namnet samhÀllsansvar. Begreppet innebÀr att företag ska ta sitt samhÀllsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjÀna pengar men det Àr ocksÄ viktigt att intressera sig för annat Àn den ekonomiska vinningen för att skapa mervÀrden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gÀllande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillvÀxten av CSR Äterfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen Àr att fÄ djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frÄgor.
Utveckling av flisningsavtal och arbetssÀtt för att hantera sÀsongsvarierad efterfrÄgan hos Södra Skogsenergi
EfterfrÄgan pÄ primÀrt skogsbrÀnsle för vÀrmeproduktion varierar kraftigt över Äret. Detta medför en intressekonflikt. Södra Skogsenergi som Àr leverantör av primÀrt skogsbrÀnsle vill helst producera materialet i takt med kundernas efterfrÄgan för att undvika lagerkostnader. Samtidigt fÄr skogsbrÀnsleentreprenörer som producerar primÀrt skogsbrÀnsle problem nÀr produktionen gÄr ner under de varmare mÄnaderna av Äret dÄ efterfrÄgan Àr lÄg. I dagslÀget sker en överproduktion under sommarmÄnaderna, som medför lagring pÄ terminal, för att hÄlla entreprenörerna sysselsatta.
Det Àr önskvÀrt att ha en produktion som motsvarar det faktiska behovet, för att undvika terminallagringen och de kostnader som medföljer.
En lönsamhetsberÀkning pÄ konkurrerande transportmedel
Rapporten behandlar tvÄ uppgifter, transporter av motorsÄgar (produktfamilj 6001 och 6002) frÄn Sverige till USA och transporter av Husqvarnas produkter inom Europa.Vad gÀller transporter till USA sÄ finns idag tvÄ alternativa transportmedel, flyg och sjöfrakt. Syftet med undersökningen var att klargöra vilket transportsÀtt som Àr mest lönsamt för Husqvarna bÄde ur ett ekonomiskt- och kundperspektiv. Undersökningen visar en genomsnittlig lÄg servicegrad för bÄda produktfamiljerna, inget samband kan heller förtydligas mellan flygfrakt och höjd servicegrad. Undantagsvis anvÀnds flyg i syfte att minska ledtiderna och frigöra produktionskapacitet för att bÀttre kunna bemöta behovet i Europa.Husqvarna bör anvÀnda bÄt som transportmedel av motorsÄgar. Flygtransport bör endast anvÀndas dÄ stora variationer i efterfrÄgan förekommer och behov av produkter finns.
SmÄskalig lagring av solcellsel : En överblick över möjligheterna att lagra solcellsel i uppladdningsbara batterier och vattenmagasin.
I det hÀr examensarbetet dimensioneras en solcellsanlÀggning med batteribank till fyra kolonistugor som kommer att vara bebodda under sommarhalvÄret pÄ Wij TrÀdgÄrdar i Ockelbo. Den förvÀntade elanvÀndningen berÀknas för tvÄ olika brukarbeteenden. Ett brukarbeteende dÀr hushÄllsapparater med höga effekter (exempelvis mikrovÄgsugn) förvÀntas ha kortare drifttider vilket resulterar i lÀgre krav pÄ installerad solcellseffekt samt en mindre batteribank.För den kemiska energilagringen i en batteribank undersöks flera olika typer av uppladdningsbara batterier. AGM blyackumulatorn Àr det batteri som anses vara lÀmpligt för kemisk energilagring i solcellssystemet och som har anvÀnts vid dimensioneringen av batteribanken. Vidare undersöks möjligheterna att lagra elektricitet smÄskaligt genom pumpat vatten till ett vattenmagasin, som ett komplement till energilagringen i batteribanken.
PÄverkar kvigans tillvÀxt och inkalvningsÄlder hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslÀngd?
Syftet med litteraturstudien vara att ta reda pÄ om kvigans tillvÀxt och inkalvningsÄlder pÄverkar hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslÀngd.
Kvigor i Sverige har lÀnge haft en hög inkalvningsÄlder jÀmfört med den efterstÀvade inkalvningsÄldern pÄ 24 mÄnader. InkalvningsÄldern Àr i genomsnitt 27-29 mÄnader och Àven om det sedan lÀnge har föresprÄkats att denna Älder bör sÀnkas, har lite hÀnt. Forkarna Àr oeniga om vilken som Àr den optimala inkalvningsÄldern för kvigor, men Àr överrens om att den ligger mellan 22-25 mÄnader. Att sÀnka inkalvningsÄldern har flera fördelar, dels Àr det ekonomiskt lönsamt för lantbrukaren eftersom för varje extra mÄnad som kvigan behöver födas upp kostar hon omkring 330 kronor. Det Àr Àven bra för kvigan eftersom hennes produktiva livslÀngd blir lÀngre.
Utveckling av motocrossadel
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.
Tankar, Äsikter och erfarenheter av jiddisch
 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.
Det ekonomiska bistÄndets villkor
Uppsatsen behandlar socialtjÀnstlagens ekonomiska bistÄnd och dess villkor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav som kan stÀllas pÄ en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnÀmnd. Vidare besvaras den omvÀnda frÄgan; vilka krav som inte kan göras gÀllande gentemot den bistÄndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ rÀttsfall frÄn RegeringsrÀtten och till viss del Àven kammarrÀtterna. SocialtjÀnstens insatser skall bygga pÄ principerna om frivillighet, sjÀlvbestÀmmande och integritet.
Corporate Social Responsibility i Nordea & Swedbank ? Hur har den utvecklats?
Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan
de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig
redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom
vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största
faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en
förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin.
Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ
bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett
antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att
intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.
Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjÀlp av de
teorier vi anser vara relevanta i Àmnet, bl.a.
Stig in! : gestaltningsförslag för entrĂ©er till Markaskogen - ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Ărebro
Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan
synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur
gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra
det.
Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats
med fotografering, analys med inventering som stöd
och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik
gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor.
Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess
funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för
mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta
mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och
i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar
naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet
av denna.
Corporate Social Responsibility i Kina : Hur tre svenska företag arbetar med ansvarsfullt företagande i Kina
Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utlÀndska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hÄrdare press frÄn externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhÀllets förvÀntningar pÄ samhÀllsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner pÄverkar organisationer och dÀrmed ocksÄ hur verksamheter styrs och de Àr dÀrmed vÀsentliga aspekter som bör uppmÀrksammas.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. VÄrt ÀndamÄl med studien Àr att komma fram till en lösning pÄ hur vÀsterlÀndska företag pÄ bÀsta sÀtt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrÄn CSR:s grundlÀggande ansvarsomrÄden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar.Metod: Vi har utifrÄn en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina.
InformationsvÀrde i den svenska insynshandeln : En studie pÄ aggregerad insynshandel
Denna studie kartlÀgger om det Àr möjligt att med hjÀlp av svenska insynspersoners vÀrde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag Àn övriga aktörer pÄ en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning pÄ aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden anvÀnder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvÀrden över tidsperioden och sambandet kartlÀggs med hjÀlp av OLS-regressioner. Vi undersöker Àven vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt vÀrde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar pÄ att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden.
Klimatanpassning i Nacka kommun : En frÄga om prioritering, kunskap och samarbete
Med utgÄngspunkt frÄn förvÀntade globala klimatförÀndringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun pÄverkas och pÄ vilket sÀtt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstÄ. Mitt arbete fokuserar pÄ verkningar som sÀrskilt följer av förhöjda vattennivÄer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivÄer.KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka levnadsförhÄllandena i alla vÀrldens samhÀllen, vilket krÀver stora globala gemensamma anstrÀngningar för att kunna förebygga och begrÀnsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utstrÀckning ökar vÄr medvetenhet om att de utslÀpp som orsakar klimatförÀndringar snarare ökar Àn minskar. Politiska beslut fattade pÄ en internationell nivÄ Àr av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. NÀr det gÀller konkreta förebyggande ÄtgÀrder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhÀllen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krÀvs kompetens och ambitioner som förutsÀtter stöd frÄn nationella myndigheter och organisationer.