The number of people in the world and the urbanization increases. This leads to a bigger need of space for the built environment, space that soon doesn?t exist. A large portion of humanity?s energy disposal is used for heating of buildings.

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

År 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsättning är traditionell växtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 åren har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större växtodlingsföretag kräver investeringar i större maskiner vilket innebär att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan är en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgår till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker ständigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006).

Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänktes från 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. Sänkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mål om en högre varaktig sysselsättning.De flesta utvärderingar på sänkt mervärdesskatt har fokuserat på effekter i konsumentpriser. De utvärderingar som genomförts pekar alla på att övervältringen i konsumentpris har varit relativt låg, varför mervärdesskattesänkningar sällan verkar komma konsumenten till godo.En sänkt mervärdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag på konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir träffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrätt över, varför en utvärdering på endast konsumentpris är allt för begränsad och riskerar att inte fullständigt fånga reformens effekter. Denna utvärdering utökas till att omfatta effekter på sysselsättning, omsättning, produktionskostnader och investeringar.Då den här typen av reform är svårutvärderad i sin natur, på grund av bristen på kontrafaktiska utfall, tar studien fasta på att det finns gränsregioner i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhålla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Scania har utvecklat en filosofi, Scanias Produktionssystem (SPS), vilken används aktivt som grund för arbetet med ständiga förbättringar i verksamheten. Företaget arbetar hårt med att alla delar i produktionen ska följa SPS principer. I dagsläget lever inte axelförmonteringen på busschassi i alla avseenden upp till dessa principer, vilket föranledde detta examensarbete. Syftet med examensarbetet är således att föreslå förbättringar samt att ge ett eller flera förslag på hur axelförmonteringen kan flödesorienteras. En kartläggning av nuläget genomfördes för att få en tydlig blick över området, arbetssätt, utrustning och eventuell förbättringspotential.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

Syftet med vår undersökning av nybilsförsäljarna i Blekinge är att klargöra hur deras belöningssystem är uppbyggda. Sett ur ett ledningsperspektiv vill vi också veta hur de uppfattar sitt belöningssystem, och om de skulle vilja att det utvecklades vidare. Vi vill också ta reda på huruvida deras belöningssystem resulterar i de effekter som de eftersöker, och om systemet resulterar i ett positivt ekonomiskt resultat..

Det faktum att juridiken och lagarna används som ett politiskt och ekonomiskt styrinstrument är inget ovanligt. Detta gäller likaså för arbetsskadeförsäkringen som, sedan dess ikraftträdande år 1977, fått genomgå flertalet reformeringar beroende på sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förändringarna av försäkringen ansågs vara nödvändiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försäkringens historiska utveckling görs även ett försök att blicka framåt och reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsäkringen kan komma att se ut..

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.