Sökresultat:
1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 60 av 100
AnvÀndning av avverkningslikvider bland svenska enskilda skogsÀgare
I Sverige finns det 330 000 skogsÀgare och tillsammans Àger de ca 50 % av den produktiva skogsmarken i landet. Varje Är avverkar de enskilda privata skogsÀgarna skog för stora vÀrden. Eftersom det privata skogsbruket omsÀtter en betydande andel pengar varje Är finns det ett flertal företag med olika affÀrsinriktning som pÄ olika sÀtt försöker hjÀlpa den enskilde skogsÀgaren att uppnÄ ett bra ekonomiskt resultat. För att kunna hjÀlpa dessa skogsÀgare mÄste kunskapen om dem och deras behov öka.
Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att kartlÀgga enskilda skogsÀgares anvÀndning av avverkningslikviden och hur den fördelas mellan olika anvÀndningsalternativ.
RFID i detaljhandeln ? Att försöka tillföra mervÀrde till ett redan befintligt stöldskyddsystem
Trots de stora fördelarna med RFID har det i mÄnga fall och under lÄng tid varit för stora problem för att en majoritet skulle vilja investera i tekniken. Kostnaden Àr ett av de största hindren och frÄgan Àr ifall den kostnaden kan reduceras genom att kombinera larm med de logistiska fördelarna hos RFID. Syftet med undersökningen i den hÀr rapporten har varit att ta reda pÄ om det stöldskyddssystem som finns i butiker kunde uppgraderas med extra funktionalitet och vilka fördelar det kunde leda till. Dessutom har möjligheterna till en ekonomisk lönsamhet ifrÄgasatts. Undersökningen begrÀnsades till sko- och konfektionsbutiker.
Fallstudie av Ragnar Ăstbergs "Ett hem" med avseende pĂ„ hĂ„llbarhetsaspekter : Framtagande av ny husmodell anpassad till dagens krav och standard
Byggandet mÄste bli mera hÄllbart. Bostadssektorn stÄr för en stor del av koldioxidutslÀppen och energianvÀndningen. KemikalieanvÀndningen i byggbranschen Àr omfattande. Det har inte alltid varit sÄ. Dessa förÀndringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.
Investeringsmodell för lastpallstillverkning vid Södra timber i LÄngasjö : Investment model for pallet manufacturing at Södra timber in LÄngasjö
HuvudmÄlet med detta examensarbete var att undersöka om det för Södra timber Àr ekonomiskt hÄllbart att tillverka engÄngspallar till pelletsproduktionens tilltÀnkta sÀckningsanlÀggning i LÄngasjö, gentemot att köpa in engÄngspallar frÄn en extern leverantör. Detta gÀller dÄ för 30 000 engÄngspallar om Äret.Intervjuer togs pÄ Södra timber i LÄngasjö om vilket virke som var lÀmpligt frÄn företagets sida att bli av med. Detta visade sig vara brÀdor av 19x75 mm och 75x75 mm. Dessutom beslutades i ett tidigt skede att en engÄngspall med mÄtten 1200x800 mm Àr en bra lösning dÄ detta Àr europastandardens mÄtt. Olika alternativ togs fram för hur man skulle kunna ta fram materialet och sÀnka produktionskostnaderna och avsÄg dÄ brÀdor 19x75 och klossvirke 75x75.
Uppgradering och byggnadsvÄrd: En fallstudie av energieffektivisering och byggnadsvÄrdande renoveringsÄtgÀrder
Ăldre fastigheter ger staden ett mĂ„ngfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till
historien. De Àr dock ofta energislukande med dÄligt vÀrmeisolerade klimatskal och omoderna
installationer. GÄr det att renovera Àldre byggnader sÄ att de blir energisnÄla och uppfyller
samtidens byggnormer? InnebÀr en sÄdan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter gÄr
förlorade?
Uppsatsen utgÄr ifrÄn kvarteret Oket som bestÄr av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927,
1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende pÄ konstruktion och
arkitektonisk stil.
Merger of equals, fallet Arla Foods
Vid millennieskiftet stod det klart att tvĂ„ av Europas största mejeriföretag skulle fusioneras ihop till ett företaget. Svenska koncernen Arla och den danska MD Foods gick ihop i en sĂ„ kallad merger of equals vilket innebĂ€r att fusionen Ă€ger rum mellan likvĂ€rdiga parter.Efter fusionen gĂ„r det att ifrĂ„gasĂ€tta om fusionen verkligen blev jĂ€mn. Eftersom bĂ„de styrelseordförande och VD:n Ă€r danskar samt att koncernledningen till stor del Ă€r danskt. Huvudkontoret placerades Ă€ven i den danska staden Ă
rhus. Det Àr dÀrför osÀkert om begreppet merger of equals var ett knep för att fÄ företagets Àgare och medlemmar att gÄ med pÄ att fusioneras.
HÄllbarhetsrapportens roll och funktion ? en jÀmförelse mellan H&M, KappAhl och MQ
HÄllbarhet Àr ett begrepp som blir allt viktigare i samhÀllet, sÀrskilt dÄ vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgÄngar Àn vad jorden Àr kapabel att Äterskapa pÄ ett Är. CSR Àr en viktig del av hÄllbarhet och bestÄr av tre olika omrÄden; ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvar. Företag inom klÀdindustrin har pÄ senare tid uppmÀrksammats i media nÀr det frÀmst gÀller deras miljömÀssiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dÄliga arbetsförhÄllanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier krÀver dessutom enorma mÀngder energi- och vattenförbrukning och slÀpper ut stora mÀngder föroreningar vilket pÄverkar miljön.
Butikschefers konflikthantering
Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter pÄ sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfrÄga Àr ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att Àmnet undersöks Àr att det inteÀr konflikter i sig som Àr ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag dÄ anstÀllda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten Àr dÀrmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstÄtt pÄ deras arbetsplatser.
Alkoholindustrin ur ett CSR-perspektiv
Corporate Social Responsibility har blivit en allt viktigare del i företags framtidsstrategier. Framförallt riktar sig strategierna bakÄt i ett företags produktionskedja, med miljökrav och arbetsvillkor som frÀmsta fokusomrÄden. Det Àr sÀllan som företagen tittar pÄ vad som hÀnder efter produkten Àr sÄld. Hur pÄverkas samhÀllet av produkten som företaget sÀljer? Alkoholen har blivit ett naturligt inslag i det moderna samhÀllet.
Hur ska laborationer utformas? : En studie av elevers uppfattningar om fysiklaborationer i gymnasieskolan
I gymnasiets fysikkurser ingÄr som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvÀrdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ?laborationer?. Under min tid som lÀrare har jag vid flera tillfÀllen noterat att de mÄl man som pedagog stÀllt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller Ätminstone inte uppfylls helt och hÄllet. Man kan tÀnka sig en rad orsaker till detta.
Akademins pris - brister i studiemedelssystemet och förÀldraförsÀkringen för studerande förÀldrar.
Studiens första syfte Àr att sammanstÀlla relevant kunskap och skapa förstÄelse för de studerande förÀldrarna. Det andra syftet Àr att lyfta fram de viktigaste förbÀttringarna för deras studiesociala situation. Det tredje och mer utopiska syftet Àr att försöka Ästadkomma en förbÀttring för de studerande förÀldrarnas studiesociala situation. FrÄgestÀllningarna Àr hur de studerande förÀldrarna anser att studiemedelssystemet och förÀldraförsÀkringen stÀmmer överens, samt vilka förbÀttringar som de studerande förÀldrarna ser som mest nödvÀndiga.Studien Àr av en explorativ, kvalitativ karaktÀr, med en abduktiv ansats. Utforskande litteraturstudier av tidigare rapporter och utredningar sammanstrÄlar med resultat frÄn kvalitativa intervjuer med studerande förÀldrar.
Analys av hypoteksbolagens kreditrisk för bostadslÄn - En kvalitativ studie av lÄntagarna och dess sÀkerheter
I ett klimat med kraftigt stigande fastighetspriser, rekordhög hushÄllsskuldsÀttning och sjunkande rÀntemarginaler för hypoteksbolagen ter sig en analys av potentiella kreditförluster för hypoteksbolagen som tÀmligen aktuell. Denna kandidatuppsats syftar till att studera hypoteksbolagens kreditrisk för utlÄning till privatpersoner med bostÀder som sÀkerhet. Analysen genomförs genom studier av utvecklingen pÄ bolÄnemarknaden, lÄntagarnas skuldsÀttning och ekonomiska marginaler samt utvecklingen för bostadspriserna. I uppsatsen framstÄr kreditrisken för hypoteksbolagen som begrÀnsad. Framförallt som en följd av att merparten av hushÄllen bedöms ha goda marginaler.
Vilka vÀljer vad och varför? : En kvantitativ studie om deltagandet i det fria skolvalet
I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.
UtvÀrdering av fritidshemmet : Fritidspedagogers syn pÄ förÀldraenkÀter
I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.
Begravningsbyggnad i Guldheden
En omfattande miljöpÄverkan till följd av anvÀndandet av fossila brÀnslen har letttill ett behov av alternativa energikÀllor som inte bidrar till en ökad vÀxthuseffekt.Biogas har potential att produceras som ett koldioxidneutralt brÀnsle. Det energibesparande Àmnet i biogas Àr metan och kandidatarbetets syfte Àr att framstÀllametan under katalytiska processer.Metan kan skapas genom den sa kallade Sabatier-reaktionen dÀr koldioxid ochvÀtgas reagerar till just metan och biprodukten vatten. Denna reaktion har studeratsur ett praktiskt, miljömÀssigt och ekonomiskt perspektiv. En Sabatier-reaktori laborativ skala har designats och konstruerats. Flertalet försök har gjorts för attutvÀrdera effekten av olika parametrar sÄsom temperatur, volymsflöde och gassammansÀttning.