Sökresultat:
8627 Uppsatser om Ekonomiska- och miljömässiga effekter - Sida 8 av 576
Indirekta positiva effekter till följd av transportinvesteringar - utvÀrdering av existerande hanteringsmetoder
I den hÀr uppsatsen undersöks och utvÀrderas metoder för att berÀkna indirekta socioekonomiska effekter till följd av transportinvesteringar. De projekt som ligger till grund för denna jÀmförelse finns pÄ gemensam europeisk samt pÄ nationell nivÄ. Projekten har anvÀnt sig antingen av kvantitativ analys, i form av multikriterieanalys alternativt cost-benefit analys, eller av kvalitativ analys, för att utvÀrdera effekterna. Slutsatserna bestÄr i att det Àr svÄrt att berÀkna dessa effekter och att det dÀrför Àr viktigt att metoden speglar den underliggande informationen. En verbal metod som speglar osÀkerheten Àr ofta att föredra framför en metod som presenterar exakta monetÀra mÄtt trots att den underliggande informationen Àr osÀker..
?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.
F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.
Entreprenörer och ekonomiskt kunniga? Enskilda nÀringsidkares kÀnnedom och beslutfattande om periodiseringsfond
I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.
Isolering och ensamhet: generella och individuella psykologiska effekter
Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?dÀr ute?. Det krÀvs ett subjekt, en individ, som upplever tillstÄndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill sÀga, finns det psykologiska effekter som kan sÀgas vara oberoende av personligheten? Vilka Àr i sÄ fall dessa effekter? Kanske Àr det sÄ att alla mÀnniskor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever Ängest, oro och depression? En sÄdan slutsats gÄr dock inte att slÄ fast utifrÄn det material som har analyserats i detta arbete, dels pÄ grund av metodologiska begrÀnsningar och dels pÄ grund av att fenomenen isolering och ensamhet Àr svÄra att isolera frÄn det upplevande subjektet..
Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln
Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.
Ăkade dokumentationskrav avseende internprissĂ€ttning : Betydande effekter för Skatteverket och företagen
Den 1 januari 2007 trÀder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissÀttning vid grÀnsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan vÀntas fÄ för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhÄlla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant frÄn ett företag som berörs, en representant frÄn Skatteverket samt en representant frÄn Finansdepartementet.I nulÀget regleras internprissÀttningen för internationella företag genom armlÀngdsprincipen. Företagen Àr dÀrför redan nu skyldiga att kÀnna till om internprissÀttningen överensstÀmmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprÀttas. Uttryckliga dokumentationskrav medför dÀrför smÄ regelmÀssiga förÀndringar.Ingen lagstadgad skyldighet att upprÀtta dokumentation finns dock och mÄnga svenska företag har dÀrför inte nÄgon dokumentation för nÀrvarande.
VĂ€gen mot"smarta"engagemangssatsningar
Bakgrund: AnstÀllda och dess kompetens genererar betydande vÀrden Ät företag. I strÀvan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anstÀlldas vilja att sjÀlva lÀra sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som Àr benÀgna att anstrÀnga sig"lite extra"i sitt arbete underlÀttar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ÀmnesomrÄdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar kollektivanstÀlldas engagemang samt att ge företagsledningen vÀgledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande ÄtgÀrder. Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie bland kollektivanstÀllda pÄ vÄrt fallföretag, vilket Àr verksamt inom metallvaruindustrin.
Hur kommunicerar ?bra? resp. ?dÄliga? företag sin utveckling i Ärsredovisningen?
Uppsatsens syfte Àr att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som anvÀnds i de noterade företagens Ärsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrÄn 30 Ärsredovisningar frÄn tio olika företag. Den teoretiska grunden bestÄr av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring Àmnet. Empirin som uppsatsen bygger pÄ har tagits fram efter analys av Ärsredovisningarnas innehÄll i den skrivna texten. DÄ vi undersökte ?bra? och ?dÄliga? företags kommunikation i Ärsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som anvÀndes i Ärsredovisningen..
Inflationens avtryck i svenska f?retags finansiella rapporter
Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en
omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en
tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta
utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet
av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.
Nolltariff i kollektivtrafiken ? rÀttvist och/eller effektivt?
Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rÀttvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgÄngspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jÀmförs med marginalkostnadsprissÀttning och tvÄdelad tariff, som Àr tvÄ teorier om optimal prissÀttning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut vÀntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhÀllsoptimala mÀngden kollektivtrafik vara högre Àn summan av alla individers individuella efterfrÄga p.g.a.
M?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.
TAKK i förskolan: Vad hÀnder med barns kommunikativa förmÄga nÀr TAKK införs i barngruppen?
Syftet Àr att beskriva effekter pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i förskolan och sju förÀldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar frÀmjande pÄ förskolebarns kommunikativa förmÄga. Vid införandet kom Àven förskolebarnens utveckling av lÀrande inom andra omrÄden att gynnas. FörÀldrar och pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skÀrpt fokusering och ökad koncentrationsförmÄga.
SkuggnÀtverk - Hur konflikter kompliceras och freden pÄverkas
Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.
?Prata om hur jobbigt det ?r och hur verkligheten kan se ut? ? En kvalitativ studie om l?rarstudenters ber?ttelser om sina VFU-upplevelser
Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.
Effekter pÄ de nordiska medlemslÀndernas sockerindustri av EU:s reform
I början av juni 2003 lÀmnade Brasilien, Thailand och Australien in en anmÀlan till World Trade Organisation (WTO) med EU:s sockerpolitik som utgÄngspunkt. Drygt ett Är senare, den 14 juli 2004, presenterade den Europeiska Kommissionen ett förslag pÄ en genomgripande omarbetning av EU:s sockerordning. Uppsatsens syfte Àr att undersöka effekterna av Europeiska Kommissionens reformförslag pÄ sockerindustrin i de nordiska medlemslÀnderna, med den nuvarande sockerpolitikens pÄverkan pÄ dessa lÀnder som bakgrund. Sockerindustrin i Danmark, Sverige och Finland har olika förutsÀttningar inför en reformering och kommer sÄledes att drabbas olika, men framtiden ser inte sÄ ljus ut för de nordiska medlemslÀnderna. Sockerindustrin i Finland kommer med stor sannolikhet att slÄs ut och nÀringen i Sverige och Danmark kommer att fÄ det nÄgot svÄrare pÄ lÀngre sikt..