Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Antidumpning Àr ett aktuellt Àmne som ökat i omfattning under senare tid och som sedermera pÄverkar handelsflödet mellan lÀnder i vÀrlden. I denna uppsats skildras EU:s antidumpningspolitik, frÄn anmÀlan om dumpning till slutgiltiga ÄtgÀrder, problem och tÀnkbara effekter. Vidare kartlÀggs EU:s antidumpningsÄtgÀrder mot asiatiska cykelproducenter samt vilka effekter dessa resulterar i. De lÀnder som ingÄr i undersökningen Àr Kina, Taiwan, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Thailand. Resultatet överensstÀmmer med de antaganden om importminskning, handelsomfördelning och prisökningar som tidigare forskning kommit fram till Àven om de inte Àr generellt applicerbara pÄ alla lÀnder i undersökningen dÄ stora variationer förekommer..

Syftet med denna undersökning Àr att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgÄngspunkt och anvÀnder dels dokument som beskriver de lÄngsiktiga idéer som upprÀttats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels Àven budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken frÄn hösten 2006, hösten 2007 och vÄren 2009. Den praktiska politiken Äterkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en pragmatisk syn pÄ ekonomin. Detta sker genom att anvÀnda dimensioner skapade utifrÄn John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och dÀrigenom observera hur regeringen förhÄller sig pÄ dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de lÄngsiktiga idéerna.Resultatet visar att regeringen till viss del frÄngÄr sin ekonomiska idéinriktning pÄ sÄ sÀtt att man fÄr en större acceptans till Keynes idéer nÀr det ekonomiska klimatet blivit sÀmre..

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergÄr Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersÀttningar och innebÀr att dessa ersÀttningar skall redovisas som en kostnad i resultatrÀkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jÀmförelse Är i redovisningen varför IFRS 2 Àven fÄr effekter pÄ 2004 Ärs redovisning.Syfte: KartlÀgga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 pÄ 2004 Ärs resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersÀttningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer Àven att undersöka hur utvalda företags instÀllning till aktierelaterade ersÀttningsprogram har pÄverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktÀr genomförts för att studera samtliga företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktÀr har Àven genomförts pÄ tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen pÄverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Att vi mÀnniskor överöses av kommersiella budskap frÄn företag innebÀr att vi tvingas selektera vilka budskap vi uppfattar. Företags marknadsföring kan vi avskÀrma oss ifrÄn, men hur reagerar vi dÄ vÀnner vill sÀlja produkter till oss? Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄdana fall hur vÀnskapsrelationer och affÀrsverksamheter pÄverkar varandra inom ett nÀtverksföretag, samt belysa dessa effekter. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med ÄterförsÀljare inom ett av de största nÀtverksföretagen i Sverige. Studien visar att nÀr ÄterförsÀljare integrerar vÀnskap och affÀrsverksamhet uppnÄs bÄde positiva och negativa effekter.

Idag Ă€r turismen en av vĂ€rldens största nĂ€ringar och den förvĂ€ntas vĂ€xa ytterligare framöver. Turismen bidrar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt till den ekonomiska utvecklingen vĂ€rlden över men effekterna av tillvĂ€xten kan Ă€ven fĂ„ förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har pĂ„ senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömĂ€rkningar. En miljömĂ€rkning Ă€r Svanen som bildades som ett svar pĂ„ den ökade miljömedvetenheten i samhĂ€llet. År 1988 beslöt sig det Nordiska MinisterrĂ„det att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömĂ€rkning.

Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Flera svenska lantbruksföretag befinner sig i en period dÄ ett generationsskifte Àr aktuellt. Det finns flera olika överlÄtelsestrategier, men i denna studie analyseras endast de som sker via benefika fÄng (gÄva). Priserna pÄ jordbruksmark har stigit kraftigt under den senaste 20-Ärsperioden, vilket har ökat förmögenheten för de svenska jordbrukarna. Samtidigt stÀller de högre markpriserna högre krav pÄ kompensation till syskon. DÀrtill krÀver ocksÄ ofta överlÄtargenerationen vissa kompensationskrav för att inte behöva sÀnka sin ekonomiska levnadsstandard i allt för hög utstrÀckning. SÀrskild post Àr lagstiftning som syftar till att underlÀtta vid generationsskiften som sker via ett benefika fÄng.

Bakgrund:MÄnga svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivÄ, har idag ekonomiska svÄrigheter. VolontÀrarbete samt bidrag frÄn kommun och stat Àr av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebÀr större krav pÄ den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förstÄelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de mÄlsÀttningar, strategier och ekonomiska styrmedel som anvÀnds i dagslÀget.Metod:Rapporten utgÄr frÄn en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har anvÀnts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att bÄde reella och symboliska mÄlsÀttningar anvÀnds, samt bÄde ekonomiska och icke ekonomiska.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

I denna rapport undersöks pÄ vilka sÀtt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfÀllena har givit dem. Vi har Àven undersökt vad det Àr i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vÄr undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen Àr fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagoger kÀnner en stark mÄ bra-kÀnsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfÀllen.

Generiskt utbyte infördes i Sverige 2002 och innebÀr att lÀkemedel pÄ recept automatiskt byts ut mot billigaste likvÀrdiga alternativ pÄ apoteken. I uppsatsen analyseras reformens effekter pÄ kostnad och konkurrens efter patentutgÄng och vad dessa kan ha inneburit för effektiviteten pÄ den svenska lÀkemedelsmarknaden. Det empiriska materialet utgörs av 15 storsÀljande lÀkemedel som tappat patent under perioden 2000-2004, varav 4 före och 11 efter reformen. Resultatet av analysen tyder pÄ att den generiska konkurrensen har ökat avsevÀrt och att kostnaderna för de lÀkemedel som tappade patent efter reformen Àr betydligt lÀgre. Samtidigt har prisskillnader mellan generika och originalpreparat ökat, vilket bidragit till att begrÀnsa förlusten i intÀkter för originaltillverkare.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..