Stadsodling Àr ett aktuellt Àmne som Àr relativt outforskat. VÀrldens stÀder vÀxer i och med ökad urbanisering och befolkningstillvÀxt samtidigt som fossila brÀnslen och andra Àndliga resurser sinar. Det innebÀr att sÀttet maten som konsumeras i stÀderna produceras pÄ mÄste förÀndras, stadsodling kan vara en del av denna förÀndring. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hÄllbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mÀtta den ökande befolkningen.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. MÄnga effekter som uppstÄr i vÀrdsamhÀllet Àr dock oplanerade och ibland Àven oönskade. Exempel pÄ sÄdana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömÀssiga förÀndringar. Evenemanget och dess omvÀrld pÄverkar varandra ömsesidigt. Det gÀller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhÄllande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

För att skydda den europeiska produktionen av brÀnsleetanol har EU satt upp höga tullar pÄ importerad etanol. Vi har analyserat hur marknaderna för socker och etanol fungerar i Brasilien och EU, dÀrefter försökt förutse vilka samhÀllsekonomiska effekter ett borttagande av importtullen i EU kan ha. Vi finner att etanolpriset i EU sjunker, dÀrmed ökar efterfrÄgan. Bensinkonsumtionen ökar pÄ kort sikt i bÄde EU och Brasilien, dÄ ett lÀgre etanolpris medför ett lÀgre pris pÄ bensin via den inblandningskvot av etanol som finns i vanlig bensin. PÄ lÀngre sikt kan sÄ kallade ?flex fuel?-bilar bli allt vanligare och bensinkonsumtionen kan avta.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebÀr en stor kostnad för lÀnder inom EU. Inom fjÀderfÀproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" frÄn 2003 innehÄller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

NÀr den svenska regeringen beslöt sig för att sÀnka restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sÀnka priserna pÄ mÄltiderna, nyanstÀlla och eliminera svartjobb. Vid en sÀnkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgÄng som de sjÀlva fÄr avgöra hur det kommer disponeras.Denna studie Àmnar ta reda pÄ vilka effekter momssÀnkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangÀgarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkÀtundersökning med restaurangÀgare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgÄngspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangÀgare valt att anvÀnda det ekonomiska utrymmet till att nyanstÀlla, sÀnka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder pÄ att det finns en spridning över hur restaurangÀgarna handlat.

Hur Äldersstrukturen i ett land pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten i Sverige Àr en aktuell frÄga, dÄ den svenska befolkningen hÄller pÄ att bli allt Àldre. Det kommer att pÄverka ekonomin pÄ flera sÀtt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förÀndringar i den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förÀndringarna kommer att pÄverka den ekonomiska tillvÀxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den svenska ekonomiska tillvÀxten. Regressionsanalysen Àr gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika Äldersgrupper pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten pÄ skilda vis.

Studie redogör för ekonomiska tolkningar av vÀntetider och vÀntelistor inom hÀlso- och sjukvÄrden i syfte att utröna om det finns nÄgon entydig sÄdan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vÄrdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det vÀntetidstak som garantin innebÀr. Studien baseras pÄ erfarenheter frÄn tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att Äterge de speglingar av vÀntetider och vÀntelistor som dominerar den hÀlsoekonomiska debatten. VÀntetider och vÀntelistor kan tolkas som en jÀmviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfrÄga dÄ förseningar i vÄrdkonsumtionen medför att nyttan av vÄrdÄtgÀrden minskar.

Bakgrund: Runt 5-10 % av kvinnor i fertil Älder har en diagnos av polycystiskt ovariesyndrom men Ànnu fler lider av syndromet utan en diagnos. Polycystiskt ovariesyndrom innebÀr att en kvinnas ena eller bÄda Àggstockar Àr fyllda med cystor och att hon har en hormonstörning. KosthÄllning har en betydande effekt pÄ hur syndromet visar sig. Syfte: Se vad olika kostmetoder har för effekter pÄ kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom och vilken metod som Àr bÀst. Metod: En litteraturstudie som analyserar tio vetenskapliga artiklar i fyra olika teman.

Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Datoriserade informationssystem Àr kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter Àr personer som pÄverkar eller pÄverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system Àr det viktigt för utvecklarna att förstÄ intressenterna och deras behov av systemen.Det Àr dock ovanligt att utvecklare fÄr tala med verkliga intressenter direkt. De Àr ofta hÀnvisade att tala med representanter för dessa, sÄ kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, Àr vanligt förekommande.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

En jÀmlikt fördelad hÀlsa Àr ett mÄl för den svenska folkhÀlsopolitiken, och dÀrför Àr det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som pÄverkar hÀlsan. Den hÀr uppsatsen undersöker om det gÄr att faststÀlla ett samband mellan medelinkomst och allmÀn hÀlsonivÄ i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hÀlsan pÄverkas negativt av att leva under sÀmre ekonomiska förhÄllanden. Jag anvÀnder data frÄn Socialstyrelsens patientregister frÄn slutenvÄrden samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjÀlp av en fix effekt modell som rensar för omrÄdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar pÄ ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inlÀggningar per capita i församlingarna.

För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningarna har bÄde enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militÀra maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och anvÀndande vid kriser ochkonflikter samordnat med militÀr planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar pÄ att det inte Àr de ekonomiska maktmedlen som infriat sÀndarenssÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningar. För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. SignalvÀrdet Àr stort, insatsen Àr lÄg i jÀmförelse medvÄldsanvÀndning och sÀndaren fÄr ett större urval av handlingsalternativ.

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.