Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus Àr pÄ förÀndringen i tillÀmpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillÀmpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstÀnkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgÄng i tillÀmpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen ocksÄ hur nya dimensioner av vÀrldshandeln har skapat nya problem för utvecklingslÀnderna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i mÄnga avseenden annorlunda, tillÀmpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstÀnkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillÀmpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstÀnkande har dock lagt grunden för en ny tillÀmning.

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr djupintervjuer med sex aktörer som bÄde verkar inom och vet mycket om friskolevÀrlden. Syftet Àr att beskriva deras upplevelse av friskolors pÄverkan pÄ skolvÀsendet samt hur det Àr att verka inom en fristÄende skola. JÀmsides med resultatet presenteras en sammanstÀllning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristÄende skolor och dess effekter.

VÄr uppdragsgivare Banverket efterfrÄgade en utvÀrdering av elektronisk fakturahantering(EFH) vid Banverket som infördes för cirka tvÄ Är sedan. Det finns nÄgra olika verktyg för EFH, skanning av pappersfakturor Àr ett av de verktygen som Banverket anvÀnder för att hantera pappersfakturor frÄn olika leverantörer. VÄrt mÄl med uppsatsen var att analysera vilken effekt anvÀndningen av EFH fÄr för Banverket.I vÄr analys studerades effekter av det införda systemet för elektronisk fakturahantering. Uppsatsen har gjorts med hjÀlp av en kvalitativ undersöknings metod, analysmetoden FA/SIM samt litteraturstudier inom Àmnet. Vi har intervjuat personal vid Banverket Produktion och Banregioner i Malmö samt Stockholm.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Arbetet Àr genomgÄende av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt i analys och bearbetning. UtifrÄn en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i omrÄdet etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Datainsamling skedde utifrÄn sökord kring palliativ vÄrd och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrÄn Fribergs analysgÄng.Resultatet av betydelsefulla förutsÀttningar för etisk reflektion presenteras utifrÄn huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk trÀning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete pÄVO2max, rörlighet, uthÄllighetsstyrka och kroppssammansÀttning. Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod som bestÄr av datainsamling genom tester före och efter trÀningsperioden för bÄde interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar pÄ signifikanta skillnader hos interventionsgruppen pÄ variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthÄllighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthÄllighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bÄl och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien Àr att man kan se effekter genom denna typ av intervention pÄ flera olika variabler och förslag till framtida forskning Àr att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska trÀningens effekter pÄ arbetsplatsförlagd trÀning..

Schizofreni orsakar stort lidande för mÄnga mÀnniskor, bÄde för patienten och för dess nÀrstÄende. Den totala samhÀllskostnaden Àr hög för vÄrd av patienter med schizofreni. Behandling sker pÄ ett flertal olika sÀtt. Det ingÄr i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik Àr ett sÀtt att nÄ patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter pÄ personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie anvÀnts.

ArbetsplatstrÀffar inom LuleÄ kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande pÄ den egna arbetsplatsen. TrÀffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att fÄ fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete anvÀndes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), kÀnslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatstrÀffarna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatstrÀffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom LuleÄ kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för mÀnniskan. Djurens roll som sÀllskapsdjur i dagens samhÀlle har varit som familjemedlem, kamrat och sÀllskap. SÀllskapsdjuren har ocksÄ flera positiva effekter pÄ mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan pÄ mÀnniskor i svÄra situationer och pÄ mÀnniskor med sÀrskilda behov. SÀllskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kÀrleksfulla och dÀrför har djur anvÀnts inom vÄrd och rehabilitering. En vÀxande mÀngd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha vÀrdefulla effekter pÄ mÀnniskan och frÀmjar individens hÀlsa och vÀlbefinnande, fysiologiskt och psykologiskt.

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Relationen till den egna kroppen Àr för mÄnga kvinnor en kÀlla till lÄg livskvalitet och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering pÄ kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstÀmdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmÀrksammades Àven. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ?single case?-design anvÀndes och data analyserades genom Rn-metoden.

Sveriges hushÄll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet Àr ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin pÄverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar pÄ en av dessa faktorer, nÀmligen rÀntan. I denna uppsats undersöks om det finns nÄgot samband mellan förÀndringar i reporÀntan och hushÄllens sparande.

MÀnniskor med lÄngvarig smÀrta undviker ofta fysisk aktivitet. Explicita och implicita attityder kan tÀnkas vara en komponent i detta undvikande. Studien syftar till att testa ett stimulusmaterial som möjliggör en tillÀmpning av Implicit Relational Assessment Procedure (IRAP) som metod för att mÀta implicit attityd i förhÄllande till fysisk aktivitet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Explicit och implicit attityd undersöktes hos 11 smÀrtpatienter och 15 friska kontrollpersoner. 2 av smÀrtpatienterna och 9 av kontrollpersonerna lyckades genomföra hela proceduren.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.