År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. VĂ„r studie syftar till att belysa vilka effekter personalen pĂ„ skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss pĂ„ tre faktorer: hĂ€lsa, inlĂ€rning och koncentrationsförmĂ„ga. Vi undersöker Ă€ven organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Uppsatsen forskar i tvÄ lÀnder som har gjort stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur och som har genomgÄtt stor utveckling efter just dessa satsningar. LÀnderna vi valt att studera och jÀmföra Àr Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 Är sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 Àr ett av de ekonomiska starkaste lÀnderna i vÀrlden med en hög konkurrenskraft . Vi har anvÀnt Singapore som jÀmförelse mot ett av dagslÀgets utvecklingslÀnder Rwanda. Rwanda drog Är 2000 igÄng en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrÄn en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att anvÀnda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrÄn en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan anvÀnt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis anvÀnds till elgitarr, och sedan har jag, utifrÄn min analys och tolkning av min första inspelning, anvÀnt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning dÀr jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus pÄ följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi sÄg hela vÀrlden drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har dÀrför intresserat oss för hur mÀnniskorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrÄn arbetslösas perspektiv.För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de pÄ sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller deras upplevelser?Hur hanterar mÀnnen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har Àven anvÀnt oss av andrahandsmaterial till vÄra intervjuer.

Den internationella brottsligheten Àr idag vÀrldsomfattande. Den svarta sektorn har lÀnge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa nÀringsidkare riskerar att konkurreras ut frÄn kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försÀmrar konkurrensen i samhÀllet. För varje Är mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintÀkter varav en stor del Àr direkt hÀnförlig till avsiktligt skattefusk. Detta Àr ett stort problem som pÄverkar Sveriges vÀlfÀrd.

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Bakgrund: Stroke Àr den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsÀttning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod dÀr fokus ligger pÄ kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundlÀggande rörelseförmÄga för att dÀrigenom ÄterstÀlla kroppslig och sjÀlslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning pÄ kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som Àr möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

De senaste decennierna har stressen ökat vÀsentligt i vÄrt samhÀlle. Det finns flera olika samverkande orsaker till detta. Arbetslivet Àr en betydande kÀlla till stress, sÀrskilt inom vissa yrkesomrÄden. VÄrdpersonal arbetar ofta i en stressig miljö vilket kan leda till stressrelaterade problem. Dessa problem kan förekomma i varierande grad och yttra sig pÄ olika sÀtt.

Bakgrund: FörÀndringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhÀlle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en förÀnderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern pÄverkan fÄr pÄ en organisation i förÀndring.Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förÀndringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förÀndringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda pÄ Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gÀllande det framtida förÀndringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förÀndringar Àn vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nÀt av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förÀndrar maktrelationerna.

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnÄ 100 000 invÄnare, mot idag dryga 80 000. För att nÄ dit mÄste tÀtortsnÀra skogar exploateras. För att fÄ reda pÄ hur vÀlbesökta de tÀtortsnÀra skogarna Àr i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvÀstra Karlstad. I2-skogen Àr ett tÀtortsnÀra omrÄde omgÀrdat av bostÀder Ät tre hÄll. I omrÄdet finns bland annat flera motionsspÄr, golfbana och skjutbanor.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.