Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera de kostnader som fÄngas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte Àr att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning Àr analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

SkuldsÀttningsgraden hos svenska hushÄll ökade stadigt frÄn i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmÀnt rÄd om begrÀnsning av sÀkerhet i bostad vid upptagande av lÄn, det sÄ kallade bolÄnetaket. Innebörden av detta Àr att 15 procent av bostadens marknadsvÀrde i kontanta medel krÀvs vid upptagande av bostadslÄn. För en förstagÄngsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller sÄ blir alternativet att ta ett dyrare blancolÄn om inte kapitalet finns.För att undersöka hur förstagÄngsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkÀtundersökning bland studenter pÄ Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan VÀst.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Detta arbete har genomförts i samarbete med VÀgverket Region Mitt med syfte att utvÀrdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna Àr genomförda. En samlad effektbedömning Àr ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vÀgprojekt kommer medföra utifrÄn befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrÄn en upprÀttad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska bÄde de effekter som kan vÀrderas monetÀrt och de som inte kan vÀrderas ingÄ. Ett flertal miljöeffekter som pÄverkan pÄ naturmiljö, markansprÄkstagande och barriÀreffekter Àr svÄra att vÀrdera monetÀrt och hamnar dÄ under ej prissatta effekter.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

Syfte Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera och analysera vilka effekter de utvalda borgenÀrerna förvÀntar sig av implementeringen av IAS 39. HÀri inbegrips: ? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuell inverkan pÄ anvÀndbarheten av redovisningsinformationen som beslutsunderlag för dem vid bedömningar av kundföretag;? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuella konsekvenser för dem som borgenÀrer till följd av kundföretagens möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Metod Förevarande studie Àr av kvalitativ karaktÀr, och det empiriska materialet bestÄr av ett antal intervjuer, med hjÀlp av vilka vi har kunnat analysera de utvalda borgenÀrernas förvÀntningar. Vi har Àven tillÀmpat en induktiv ansats och vÄra slutsatser dras utifrÄn en analys av det empiriska materialet.

ModersmÄlsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i sprÄk- och identitetsutveckling Àr en öppen frÄga. ModersmÄlsundervisningen i arabiska konfronterar mÄnga utmaningar som gör att den kan vara svÄr att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvÄrar inlÀrningen. LikvÀl Àr modersmÄlslÀrare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter pÄ undervisningen.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Det rÄder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater Àr ett utryck för och kan förklaras. Syftet Àr att nÄ nÀrmare en rimlig förklaring. FrÄgestÀllningarna Àr huruvida det Àr bistÄnd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man pÄ basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrÄn dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrÄn tidigare forskning som kÀllor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna Àr att det primÀrt Àr statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För sÀkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan ocksÄ vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strÀvar efter bibehÄllandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters nÀrvaro; genom frÄnvaron av politiska men nÀrvaron av ekonomiska konditionaliteter.

SMS-lÄn Àr ett samhÀllsproblem dÀr olika aktörer Àr inblandade. UtifrÄn treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehÄllsanalys av tidningsartiklarna, har synsÀttet pÄ fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som bestÄr av unga SMS-lÄntagare mellan 18-25 Är, var en vÀldigt svÄr grupp att nÄ. Av allt att döma berodde detta pÄ att de Àr en utsatt och sÄrbar grupp med ekonomiska svÄrigheter. SMS-lÄnet Àr ett snabbt och lÀttillgÀngligt lÄn vilket stÀrker ungdomarnas tendens att agera utifrÄn begÀr, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.

Författare: Sebastian Malmborg och Max Berg Handledare: Karin Staffansson Pauli Bakgrund: I media framstÀlls MöllevÄngen som ett delomrÄde i en pÄgÄende gentrifieringsprocess. Begreppet gentrifiering associeras med negativitet och segregation. Syfte: Syftet med denna studie Àr att granska om den utveckling som skett pÄ MöllevÄngen Àr att klassas som gentrifiering och vilka effekter det medför pÄ det givna omrÄdet. Metod: Undersökningen bygger pÄ sju intervjuer som Àr riktad till de intressenter författarna anser vara mest relevanta kring utvecklingen av MöllevÄngen. Utöver detta har tvÄ enkÀtundersökningar utförts som riktar sig till de boende och fastighetsmÀklare. Slutsatser: Författarna anser att MöllevÄngen Àr i en pÄgÄende gentrifieringsprocess. Gentrifieringen Àr av naturlig karaktÀr och kommer dÀrför till största sannolikhet fortlöpa. De goda effekter gentrifieringen av MöllevÄngen medför innefattar förbÀttrade kommunikationsmöjligheter, ökad lokalservice, förbÀttrad nÀringslivsstruktur och ökade lokala skatteintÀkter.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.