MĂ€nniskan har anvĂ€nt sig av vĂ€xter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap dĂ€r man kan ta fram syntetiska medel har vĂ€xter i mĂ„nga fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal vĂ€xter finns det en möjlighet att hitta nya sĂ€tt att bota sjukdomar. De vĂ€xter som har undersökts i studien Ă€r Malört, Dragon, Åbrodd och GrĂ„bo som alla tillhör Artemisia slĂ€ktet. De har alla haft en liknande anvĂ€ndning genom historien frĂ€mst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort pĂ„ de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

Detta arbete handlar om de synliga valen som go?rs under repetitionsarbetet med en pja?s. Med synliga val menar jag de val som publiken kommer se, t.ex. hur ska?despelare ro?r sig och hur det ser ut pa? scenen.Fo?r att samla in material har jag gjort tre observationer av en amato?rteatergrupp o?ver en tid av tre veckor.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt Ätagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen Àr genomförd pÄ Patent- och registreringsverket och bygger pÄ en enkÀtstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur Ätminstone partiellt medierade klimatets effekter pÄ tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att frÀmja trivseln pÄ arbetsplatsen. Ett sÄdant arbete kan dock vara svÄrt att genomföra i praktiken, frÀmst pÄ grund av trivselns inneboende subjektivitet och mÄngtydighet..

Företag Àr idag under stor press och de mÄste stÀndigt öka effektivitetenför att kunna konkurrera. Lean Àr en filosofi som pÄstÄs öka kundvÀrdet och minskakostnaderna. BÄde akademiker och företag skapar ofta egna definitioner av lean vilkethar lett till mÄnga studier inom Àmnet. Studier av vinsterna frÄn lean Àr ocksÄ ganskavanligt men det Àr inte mÄnga som har studerat delarna av lean och hur de pÄverkarresultatet.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad tillverkande företag uppfattar attarbetet med lean har gett för effekter. Vidare vill vi kartlÀgga om det gÄr att dela inlean i olika delar samt om det Àr helheten som ger de eventuella effekterna eller omdet rÀcker att införa enskilda delar.Metod: UtgÄngspunkten i denna studie Àr i teorin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiklÀrare i Namibia förhÄller sig till lÀroplaner och Àmnets förutsÀttningar och hur det pÄverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien Àr en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i Àmnet musik Àr. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lÀrare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som Àr rÄdande för en musiklÀrare i Namibia och hur dessa faktorer pÄverkar undervisningen. Denna studie bygger pÄ sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Bakgrund:  BostadsrÀtten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  frÀmsta  syfte  Àr  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvÀrt boende. MÄnadsavgifterna frÄn bostadsrÀttsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  tÀcks upp och dÀrmed Àr boendekostnaden beroende av hur bostadsrÀttsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrÀttsförening Àr förenlig med att verka för medlemmarnas bÀsta ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur en bostadsrÀttsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus pÄ de faktorer som inverkar pÄ medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  Àr  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  anvÀnts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 dÄ landsbygdsomrÄdena inom Europa stod inför mÄnga utmaningar, sÄsom hÄllbarhet, tillvÀxt och arbetstillfÀllen, men samtidigt sÄgs att en potential fanns i omrÄdena. Studien syftar till att undersöka hur tvÄ typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling pÄverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt dÀr nyttan nÄr fler Àn denna grupp. Investeringsstöd Àr en form av företagsstöd som gÄr direkt till nÀringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrÄgor dÀr 11 företag och en markÀgare deltagit.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för bÄde anstÀllda och organisationer Àr det viktigt att förstÄ vad som orsakar den. Styrsystems pÄverkan pÄ stressorer Àr ett relativt outforskat omrÄde. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts Àr budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsÀttning har blivit allmÀnt förekommande först pÄ 2000-talet. Trots att utredningen Àr omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen pÄverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har pÄvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar frÄn de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka symtomförÀndringar och hÀlsofrÀmjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har anvÀnts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i tvÄ olika landsting, och har mÀtts gÀllande variablerna Ängest, depression och kÀnsla av sammanhang.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan pĂ„verka motivation pĂ„ en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen bestĂ„r av tvĂ„ filialer, benĂ€mnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgrĂ€nsades till att enbart bestĂ„ av ersĂ€ttning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemomrĂ„den av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgrĂ€nsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades pĂ„ hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfrĂ„ga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra pĂ„ filial A och fem pĂ„ filial B. Resultatet visar att problemomrĂ„dena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemomrĂ„dena ersĂ€ttning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Ideella föreningar krÀver mycket tid i ansprÄk frÄn ideellt arbetande personer. För nÀrvarande Àr det inte lÀtt att förmÄ mÀnniskor att stÀlla upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen dÄ det Àr mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstÄ hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mÄl och vi har stÀllt oss frÄgan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetÀra resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vÄrt syfte ville vi göra en undersökning av en samhÀllsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivÄ, distriktsnivÄ och lokala nivÄ.

Massage i skolan kan gÄ till pÄ mÄnga olika sÀtt, bland annat med hjÀlp av en massagesaga. Det Àr viktigt att eleverna sjÀlva vill vara med. De ska aldrig tvingas. NÀr man blir berörd utsöndras det ett lugn och ro-hormon i kroppen som heter oxytocin. Det fÄr oss att bli mindre aggressiva och mer avslappnade.

Patienter kan vara oroliga och uppleva Ängest vilket kan försvÄra undersökningar och behandlingar. Det finns idag olika interventioner som avser att förebygga oro hos patienter. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt se fysiologiska och subjektiva effekter av beröring pÄ patienters oro och Ängest vid undersökningar och behandlingar. Studien omfattade sex vetenskapliga artiklar. Fem artiklar visar att vid beröring sÄsom att hÄlla patientens hand, terapeutisk beröring, akupressur och massage minskar upplevelsen av oro och Ängest.

Dagens samhÀlle befinner sig i stÀndig förÀndring, dÀrmed Àr det viktigt för organisationer att Àven de förÀndras, det speciellt med tanke pÄ kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förÀndring ska bli lyckad Àr det viktigt att personalen kÀnner sig delaktiga och har en förstÄelse för förÀndringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstÄr en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte Àr det relevant att förÀndra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie Àr beskriva och jÀmföra förestÀllningar hos chefer pÄ operativ samt taktisk nivÄ i ett stort kunskapsintensivt företag, angÄende en förÀndring av de ekonomiska ansvarsenheterna frÄn ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts pÄ chefsnivÄ för att fÄnga deras förestÀllningar kring hur förÀndringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.