Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nya villkor som, enligt den rÄdande diskursen inom globaliseringsÀmnet, fÀrgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa pÄverkat den svenska socialdemokratin. HuvudfrÄgan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna frÄga har vi Àven formulerat en underfrÄga som besvaras först: Vad Àr den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rÄdande diskursen, haft pÄ nationers inhemska politik? Studien sker i tvÄ steg, dÀr det första steget fokuserar pÄ underfrÄgan och den andra pÄ huvudfrÄgan. De olika stegen skiljer sig nÄgot i metodiken, Àven om bÄda delar utgÄr frÄn textanalys. Den första delen Àr en Àr av en mer deskriptiv art, dÀr fokus legat pÄ texternas manifesta innehÄll, medans den andra Àr mer av en analys dÀr det latenta innehÄllet varit mer intressant.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvÄrdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter pÄverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med Ätta kriminalvÄrdselever pÄ en kriminalvÄrdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrÄn Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lÀrandets situerade natur utifrÄn Bengt SÀljös lÀrandeteorier och inlÀrningsstilar utifrÄn Lena Boströms forskning. KriminalvÄrdseleverna upplevde en mÀngd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktÀr och de disciplinÀra metoder som anvÀndes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje Är. DessvÀrre Àr det bara en brÄkdel av oegentligheterna som upptÀcks vilket medför att mörkertalen Àr stora. Början av millennieskiftet skakades av mÄnga redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann frÄn marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna pÄ vad cheferna begÄtt för brottsliga gÀrningar, men med tiden började Àven revisorernas roll i skandalerna att ifrÄgasÀttas. Detta har medfört en ökad press pÄ revisorer att upptÀcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur revisorer praktiskt gÄr tillvÀga för att upptÀcka ekonomiska oegentligheter.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Gentrifiering Àr ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förÀndringen som infinner sig nÀr en stadsdel uppgraderas, frÄn att ha en lÄg status till att fÄ en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invÄnare genom att tillvÀxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan ocksÄ skapa kÀnnbara konsekvenser för de boende som blir undantrÀngda frÄn sina hem pÄ grund av ökade hyror. Gentrifiering har lÀnge varit ett stort forskningsÀmne inom discipliner sÄ som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har dÀremot Àgnat gentrifieringen förvÄnande liten uppmÀrksamhet.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrÄn ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning frÄn maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföretrÀde och inflytande Àr tvÄ centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta pÄ i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar pÄ gentrifiering..

Placebo associeras ofta med de sockerpiller som bland annat anvÀnds i vetenskapliga studier. De anvÀnds för att, som verkningslös substans, jÀmföras med och pÄ sÄ sÀtt bedöma ett aktivt lÀkemedels effekt. Placebo kan dock innefatta mycket mer Àn sÄ. Det bemötande patienten fÄr spelar stor roll men Àven förvÀntan, betingning och sinnestillstÄnd pÄverkar en eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten möts ofta med skepsis och i vÀrsta fall avfÀrdas den som inbillning.

Sydkorea visade upp en enastÄende ekonomisk tillvÀxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig Ärlig ökning pÄ sju procent och landet Àr idag inkomstmÀssigt jÀmförbart med lÀnder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft pÄ Sydkoreas ekonomiska tillvÀxt mellan 1960 och 1990? Metodologin prÀglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin Àr beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

SjÀlvskattad hÀlsa och vÀlbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist pÄ vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och brist pÄ socialt stöd Àr allt vanligare folkhÀlsoproblem i Äldrarna 16-84. Forskningen kring sÀllskapsdjurs frÀmjande effekter i Sverige Àr knapp Àven om Sverige Àr ett sÀllskapsdjurstÀtt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hÀlsofrÀmjande effekter sÀllskapsdjur har pÄ individers hÀlsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anstÀlld personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring Àmnet Àr av kvantitativ art och inriktad pÄ att attrahera potentiella rekryter snarare Àn redan anstÀlld personal. Denna studie jÀmför Àven likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anstÀlld personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image anvÀnds. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr att individer i sociala interaktioner gör utbyten dÀr nÄgot ges och fÄs.

Under vÄren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vÄrdnadsbidrag. Bidraget uppgÄr till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg pÄ heltid utan istÀllet ordnar barnomsorgen pÄ annat sÀtt, t.ex. genom att en förÀlder stannar hemma. VÄrdnadsbidraget har av dess anhÀngare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofÀlla.

UtvÀrdering har idag blivit nÄgot av ett ledord i offentliga verksamheter, sÄvÀl i Sverige som i andra vÀstlÀnder. Resultat och kvalitet skall mÀtas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skÄdad omfattning. I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan om vad de stÀndiga utvÀrderingarna fÄr för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvÀrderas och gör en genomgÄng av aktuell forskning pÄ omrÄdet. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts pÄ problemet ifrÄga men egentligen inte sÀrskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lÀrningsprocesser som sÀtts igÄng i de utvÀrderade organisationerna, medan andra pekat pÄ problematiska bieffekter och utvÀrderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Bakgrund: Trots att spel har positiva effekter pÄ majoriteten av alla spelare har en till fem procent av befolkningen i varje land runtom i vÀrlden spelproblem. Detta folkhÀlsoproblem medför hÀlsomÀssiga, ekonomiska och/eller sociala negativa konsekvenser. I Sverige utgör frÀmst mÀn med lÄg utbildning och inkomst i Äldersgruppen 18-24 Är riskgruppen. Ett skÀl till varför problemspelandet ökat pÄ senare Är Àr att allt fler spelare vÀljer internet som spelplattform dÀr de flesta av problemspelarna befinner sig. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Àr tvÄ metoder som anvÀnts vid preventiva ÄtgÀrder mot spelproblem.

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har pÄ senare Är inom frÀmst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affÀrsdrivande företag dÀr alltstörre fokus lÀggs mot ekonomin. Det sportsliga Àr dock kÀrnverksamheten och ett problemsom uppstÄr vid styrningen Àr att elitidrottsföreningarna mÄste beakta bÄde ekonomiska ochsportsliga mÄl för att nÄ framgÄng.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera och förstÄ hur ekonomiska och sportsligamÄlsÀttningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nÄ ett helhetsresultat. Dessutom Àr ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa mÄlsÀttningar för att öka effektiviteten imÄlstyrningen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare Àr studien baserad pÄ herridrott samt att uppsatsen Àr inriktad mot enstrategisk nivÄ, nÀmligen ledningen.Metod: Studien grundar sig pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrÄn sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga mÄlsÀttningar kombineras.Det empiriska materialet har frÀmst analyserats utifrÄn existerande teorier om kort och lÄngmÄlformulering för att kunna dra slutsatser angÄende elitidrottsföreningarnas mÄlkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mÄl.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga mÄlen Àr primÀra och deekonomiska mÄlen Àr sekundÀra i en elitidrottsförening, dÀr mÄlkongruensen mellan dessa ÀrtÀmligen svag.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur olika pedagoger arbetar med daglig medveten rörelsetrÀning, och ta reda pÄ eventuella effekter hos barnen. Vi beskriver rörelsens betydelse utifrÄn litteraturstudier och vilka effekter medveten rörelsetrÀning kan ge. För att samla data till vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet av vÄr undersökning att koncentrationsförmÄgan, uthÄlligheten, kroppshÄllningen, social kompetens och inlÀrningen pÄverkas positivt av utökade fysiska aktiviteter..