Sök:

Sökresultat:

4620 Uppsatser om Ekonomiska värden - Sida 40 av 308

Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Utbildningens betydelse för individens produktion av hÀlsa

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Energiutredning av hjÀlpkraft pÄ Karlshamsverket

MÄl - Att spara 1 GWh underhÄllsenergi pÄ Karlshamsverket.Metod - Att lokalisera de största energisÀnkorna pÄ kraftverket, göra mÀtningar eller uppskattningar pÄ hur mycket energi dessa förbrukar, för att dÀr efter ge förslag pÄ tekniska ÄtgÀrder, med tillhörande ekonomiska berÀkningar som ska reducera energiförbrukningen..

Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

?Ett annat socialt nedbrytande beteende? i LVU 3 § : Rekvisitets utstrÀckning och dess förhÄllande till förbudet mot frihetsberövande utan stöd i lag.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Hur ska en individ i Äldern 20-30 Är lÀgga upp sitt sparande? : rÄd frÄn tre banker

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i Äldern 20-30 som Àr ensamstÄende och utan barn ska lÀgga upp sitt sparande. Vi jÀmförde teorier inom omrÄdet och ekonomiska rÄdgivares förslag pÄ sparande för att se om rÄdgivarna rÄder den valda Äldersgruppen i riktning mot att agera sÄ ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgÀngliga för placering.De teorier vi valt att jÀmföra med Àr frÀmst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika Äldrar. UtifrÄn dessa teorier och de förvÀntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frÄgeformulÀr. FormulÀret anvÀndes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rÄdgivare pÄ de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Ekonomistyrning i elitidrottsföreningar : hur ser anvÀndningen av formella styrmedel i elitidrottsföreningar ut?

PÄ senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. AnvÀndningen av olika ekonomiska styrmedel har pÄgrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna anvÀnder nÀr de arbetar med de ekonomiska frÄgorna. DÀrför Àr denna studie inriktad mot just dessa styrmedel dÀr uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förstÄelse för hur föreningarna anvÀnder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver Àr resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmÀtning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade sÄ att de passar in pÄ elitidrottsföreningar istÀllet för företag dÀr det kan skilja en del hur anvÀndningen ser ut.Resultatet av studien hÀmtas frÄn de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

Etablering av takstolsfabrik i Stugun : ProduktionsförutsÀttningar och transporter

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Ekonomistyrning i smÄföretag - en frÄga om kÀnsla?

Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.

Perspektiv fr?n insidan - En kvalitativ analys av kriminalv?rdares utmaningar, stressorer och hanteringsstrategier p? ett svenskt h?kte.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

IBLAND B?R TRYGGHETEN ARBETSV?ST: En antropologisk studie av relationens betydelse f?r en psykisk h?lsa-hunds funktion

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

CSR - I Nöd och Lust - Fallet Nordix - en studie i huruvida ett industriföretag har förÀndrat sitt CSR-arbete efter den ekonomiska krisen

CSR Àr en fras som företagen ofta slÀnger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad hÀnder med företagens CSR-program nÀr de genomgÄr en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förÀndrades mellan Ären 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, sÄ med den tidsperioden fÄr vi ett perspektiv hur tillstÄndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i sÄ fall hur, ett företag förÀndrat sitt CSR-arbete i samband med den nÀmnda krisen?Vid vÄr analys av det insamlade materialet, som bestod av Ärsrapporter och intervjuer, anvÀnde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förÀndras och hur det borde förÀndras.

ErsÀttning vid ideella skador: UtifrÄn trafikskadenÀmndens ersÀttningstabell

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->