Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio åren. Syftet med undersökningen var att se i vilken utsträckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus är på förändringen i tillämpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillämpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstänkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgång i tillämpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen också hur nya dimensioner av världshandeln har skapat nya problem för utvecklingsländerna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i många avseenden annorlunda, tillämpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstänkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillämpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstänkande har dock lagt grunden för en ny tillämning.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Frånvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjänsten gör att effektiviteten i sjukförsäkringsadministrationen inte kan bedöms utifrån den gängse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handläggning av sjukförsäkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestäms av politikers efterfrågan. Hur det skall produceras på rätt sätt varierar mellan olika sjukfall. Utifrån dessa kriterier analyseras därefter lösningar på ett principal-agentproblem inom Försäkringskassan.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo åren. För dessa projekt gäller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring några aspekter som styrt mitt arbete och som gäller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

Sjukvården har kritiserats för att inte kunna motivera sina anställda, därför har vi valt att undersöka de sjukvårdsanställdas syn på belöningssystem och belöningar samt om lönenivå, ålder och familjeförhållande har en påverkan på denna syn. De teorier vi har utgått från är behovs- och kognitiva motivationsteorier, litteratur om belöningssystem främst inom ekonomiska och sociala belöningar samt kollektiva och individuella belöningar. Litteratur har använts för att åskådliggöra kritik och motivation inom sjukvården samt teorier om lönenivå, ålder och familjeförhållande som påverkansfaktorer på de sjukvårdsanställdas syn på belöningssystem och belöningar. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning riktad till anställda på två vårdcentraler i Skåne. Undersökningen visade att lönenivå, ålder och familjeförhållande påverkar de sjukvårdsanställdas syn på belöningssystem och belöningar.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Omvärlden där dagens företag och ideella föreningar existerar, är till skillnad från tidigare, föränderlig. Från att omvärlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan återspegla sig i styrelsernas sammansättning. Denna trend är också utmärkande i en tidsperiod där föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den här uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig åt samt att se vilka likheter som finns.