Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstår bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade även krishanteringsmodeller för att se om någon gick att tillämpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Utifrån erfarenheter i arbetslivet samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en översikt över arbetssituationen i mottagningskök och hur de optimala förhållandena i måltidsverksamheten styrs för medarbetarna. Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur anställda i mottagningskök på förskolor upplever sin arbetssituation. På grund av ekonomiska och andra styrande faktorer i kommuner väljer man för det mesta att tillämpa mottagningskök på förskolor då det anses vara mer lönsamt. Än idag är det svagt undersökt om mottagningskök är det mest optimala för en medarbetare att kunna känna arbetstillfredsställde. I studien har en kvalitativ intervjuundersökning utförts med ekonomibiträden i mottagningskök, vi har också samtalat med områdeschefen och enhetschefen i kommunen.

Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillväxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen använder Solows enkla tillväxtmodell med tillväxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvärde analyseras sedan utifrån makroekonomiska händelser under perioden. Medelvärdet används på grund av att ekonomisk tillväxt är ett långsiktigt fenomen och därför kan inte slutsatser dras från enskillda observationer.

Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Det är en stor variation mellan länders ekonomiska tillväxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer är att länderna har olika nivåer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med både positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivåer är några av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan på ett lands ekonomiska tillväxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie är att undersöka hur korruption påverkar ekonomisk tillväxt.Den empiriska metod som används i denna tvärsnittsstudie är en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika länder där 28 länder tillhörde OECD medan resten var länder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjära regressionsmodellen så fann författaren att korruption hade en positiv påverkan på ekonomisk tillväxt, men då fler kontrollvariabler inkluderades blev påverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Leasing som finansieringsmetod för lantbruksmaskiner är ingen ny företeelse men har inte slagit igenom i Sverige på samma sätt som i en del andra länder. Intresset för leasing är svagt i Sverige varpå det är av intresse att undersöka hur lantbrukare resonerar kring finansieringsmetoder för investeringar. Syftet med uppsatsen är att analysera om varför leasing inte används av lantbrukare i större utsträckning. Arbetet är uppbyggt på två delar, en teoretisk referensram där relevanta teorier och tidigare forskning beaktas, och en empirisk del där resultatet från beräkningar gällande leasing och finansiering av banklån presenteras. I det empiriska avsnittet redovisas fyra intervjuer med lantbrukare. Efter att val av metod, redovisas urval av respondenter och en beskrivning av hur intervjuerna har genomförts.

Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Redovisningssystemet är ett system som måste tolkas eftersom redovisningsspråket anses svårt och komplext. Tolkningarna skiljer sig revisorer emellan, trots att dessa har samma utbildning. Skilda tolkningar beror på olika erfarenheter och skilda bakgrunder. Olika tolkningar bidrar till att det kan uppstå problem i språket mellan ekonomer som missuppfattar varandra. Det är inte bara mellan ekonomer som språkproblematik kan uppstå.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.