Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. FrÄgan Àr i vilken riktning kausaliteten gÄr, frÄn normer till debatt och politik, frÄnförutsÀttningar till normer eller frÄn politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gÄtt angÄende debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen Är 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i tvÄ svenska dagstidningar Är 2006 och 2009 för attse om debatten har förÀndrats. För att analysera artiklarna har jag anvÀnt mig av fem kÀrnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer pÄ att bÄde normer och ekonomiska förutsÀttningar styr hur debatten gÄr dÀren av tidningarna Àndrade tongÄngen i debatten medan den andra stod oförÀndrad. UndersökningenbÀddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel anvÀndas pÄ ett större material ochÀven pÄ andra forum dÀr den politiskt ekonomiska debatten förs..

SammanfattningI dagens nÀringsliv spelar varumÀrken en viktig roll. De hjÀlper företag att sÀrskilja sina produkter frÄn sina konkurrenters produkter. Företagen kan vÀlja att registrera nationella varumÀrken eller gemenskapsvarumÀrken. Till skillnad frÄn det nationella varumÀrkesskyddet ger gemenskapsvarumÀrkesskyddet rÀttighetsinnehavaren ensamrÀtt till sitt varumÀrke i hela gemenskapen.För att bibehÄlla varumÀrkesskyddet mÄste rÀttighetsinnehavaren anvÀnda sig av varumÀrket inom en femÄrsperiod, annars kan skyddet hÀvas. De nationella varumÀrkena ska sÀttas i verkligt bruk i den stat dÀr de registrerats.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat nĂ€rma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvĂ€rdig medlem i förhĂ„llande till de övriga medlemslĂ€nderna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera Ă„r av kritik, uteslutande och förnekande frĂ„n EU: s hĂ„ll beslöts det att Turkiet fĂ„r frĂ„n och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets vĂ€g mot Europa har varit allt annat Ă€n rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsĂ€ttningar frĂ„n europeiskt hĂ„ll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spĂ„r genom historien fram till idag.

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillvÀxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att anvÀnda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillvÀxt. DÀrefter testas för en rad lÀnder signifikansen hos de olika variablerna. FrÄn undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte gÄr att pÄvisa nÄgot sÄdant samband. Materialet innehÄller dock stora skillnader mellan lÀnderna beroende pÄ hur pass industrialiserade de Àr.

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Studien behandlar EU- Turkiet relationen och hÀr framhÀvs den turkiska rösten. EU har satt upp krav som Turkiet mÄste uppfylla för att kunna ansluta sig till Unionen. Oftast talas det om det europeiska perspektivet i frÄgan och dÀrför har syftet varit att belysa Turkiets uppfattning i processen. Det har gjorts genom intervjumetoden och tre turkiska experter kontaktades. Experterna har lÄng erfarenhet och djup kunskap om relationen EU- Turkiet.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Uppsatsen Tjeckien och EU ? associationsavtalets effekter pÄ handel och specialisering Àr en ekonomisk studie med behandling av handelsdata som belyser Tjeckiens ekonomiska transition. Denna studie har frÀmst gjorts med syftet att analysera associationsavtalets inverkan pÄ handeln mellan Tjeckien och EU. Det Àr frÀmst effekterna av avtalet ur ett handelsalstrings- och handelsomfördelningsperspektiv, samt integrationens effekter pÄ den tjeckiska specialiseringen som behandlas. Slutligen diskuteras Àven hur handeln mellan dessa tvÄ parter kan tÀnkas pÄverkas av Tjeckiens medlemskap i EU.Processen för landet har varit sÄdan frÄn att först nÀstintill ha varit en autarki, till att senare ha blivit frihandelspartner till EU och slutligen fullvÀrdig medlem av Europeiska Unionen.

Deta examensarbete undersöker slitaget i VÀxjöbostÀders studentlÀgenheter genom att genomföra en enkÀtundersökning och att göra ekonomiska bedömningar av material för ytskikt.De ekonomiska bedömningarna görs med hjÀlp av livscykelanalys (LCC) och de material som analyserades var golv, vÀggbeklÀdnad och bÀnkskiva.Examensarbetet undersöker ocksÄ andra faktorer som kan pÄverka slitage. .

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

BakgrundTidigare studier visar pÄ en förÀndring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte lÀngre vara de som i högst utstrÀckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett dÀr individuellt erhÄllna resurser som tillgÄng till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik Àr inte sÄ vÀl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gÀller det politiska deltagandet Àven kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller Àr ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data frÄn undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-Äringar Är 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att identifiera om valutan utgör ett hinder i utlandshandeln för svenska smÄföretag och undersöka om ett medlemskap i Ekonomiska och MonetÀra Unionen (EMU) skulle kunna minska det motstÄnd som företag upplever inför utlandshandeln. Argumenten att EMU skulle underlÀtta för företagens utlandshandel har anvÀnts i debatten för eller emot ett medlemskap i över tio Är.Metod? Metoden i denna studie har byggt pÄ en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt till 21 olika svenska smÄföretag. Svaren analyserades i ett spridningsdiagram och en regressionsanalys.