Amsterdamfördraget som trÀdde i kraft 1999 hade bland annat som mÄl att, med unionens svagaagerande pÄ Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitikenskapad sex Är tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förÀndringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpÄvisa dessa förÀndringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ÀndamÄl anvÀnds en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för vÀrdering av unionen utifrÄn dess strukturella förutsÀttningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men Àven föromrÄdet relevant litteratur har anvÀnts.Analysen visar pÄ den grundproblematik som rÄder inom omrÄdet i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemslÀndernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvÄförÀndringar som trots denna konflikt stÀrkt unionens förutsÀttningar att agera pÄ det internationellaplanet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhÀllsperspektiv. Delsyftet Àr att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjÀnsten distansuppföljning.Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istÀllet för konventionella Äterbesök pÄ sjukhus innebÀr stora kostnadsbesparingar. NettonuvÀrdet uppgÄr till drygt 268 miljoner kronor efter femton Är. Vid tidsperiodens slut erhÄlls en kostnadsbesparing pÄ cirka 35,6 procent.

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀtts-praxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Sverige var som nÀst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats Àr att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte anvÀnda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag vÀljer att ha kvar revisorn.I dagslÀget Àr det fortfarande lÄn frÄn bank som Àr den största finansieringskÀllan för SME företag. Det Àr frÀmst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som stÄr för den största utlÄningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin Àr den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets ÄterbetalningsförmÄga.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmÀn revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebÀr att alla aktiebolag, stora som smÄ, mÄste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i mÄnga fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har dÀrför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag mÄnga mindre aktiebolag som klienter.

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgÄng. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frÄgor behandlas samt vilken typ av mÄl som styr verksamheten.Uppsatsen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och forskningen Àr kvalitativ. De intervjuade föreningarna var UmeÄ IK, IF Björklöven, Plannja basket, SkellefteÄ AIK och SunnanÄ SK.UtifrÄn teori, lagstiftning och praxis Àr föreningarnas styrelser sammansatta pÄ ett relativt bra sÀtt. De intervjuade har en sund syn pÄ vilka egenskaper som krÀvs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att sÀga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbÀttra föreningen.

Denna uppsats syftar till att visa pĂ„ hur spĂ€dbarnsdödligheten skiljde sig Ă„t mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet Ă€r tidigare studerat men det har inte hittats nĂ„got tydligt mönster. DĂ€rför görs studien för att bredda forskningslĂ€get och bidra till att förstĂ„ hur den sanitĂ€ra förbĂ€ttrigen pĂ„verkade spĂ€dbarnsdödligheten. Syftet uppnĂ„s genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 dĂ€r spĂ€dbarnens dödsorsaker jĂ€mförs med deras socio-ekonomiska stĂ€llning. Resultaten visar pĂ„ en jĂ€mförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden..

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .

Varför mÄste de flesta först fÄ en "chock upplevelse" innan de tar risken för ekonomiska ogentligheter pÄ allvar? Den senaste perioden har kantats av en rad skandaler som har lett till osÀkerhet och bristande förtroende för finansmarknaden. Detta har mynnat ut i att dagens företag fÄtt en högre prioritet och fokus pÄ att försöka minska antalet hÀndelser av bedrÀgeri. MÄnga nya regler och riktlinjer har kommit till för att motverka uppkomsten av ekonomiska oegentligheter, men ÀndÄ har man en lÄng vÀg kvar att gÄ för att fÄ en marknad helt fri frÄn bedrÀgerier. Företagen har allt mer uppmÀrksammat och insett vikten av att upprÀtthÄlla en god intern kontroll.