Bakgrund: Den ekonomiska rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

SammanfattningFör att följa de direktiv angående tillgängliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och använda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan är att öka tillgängligheten och uppmuntra användningen av geodata.Syftet med vår studie är att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera områden inom Geodatasamverkan som kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av enkäter som skickats till Sveriges alla kommuner och även med hjälp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. Frågorna har berört kommunernas förväntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan är lägre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften är oproportionerligt hög för nämnda grupp.

På senare år har klimatoron tilltagit i världen, ökade utsläpp av växthusgaser och stigande medeltemperaturer har fått ett stort utrymme på den politiska agendan. För att möta oron har man inom Europeiska Unionen enats om ett antal klimatmål som skall uppfyllas till år 2020. Sverige har under lång tid förlitat sig på skogsindustrin och därigenom byggt upp en stark industri och forskningsverksamhet. Skogsbaserad bioenergi står idag för 90 % av den bioenergi som förbrukas i Sverige. Råvaruöverskottet finns idag i norrlands inland men det stora behovet finns i storstadsregionerna i södra Sverige. Det finns dock vissa problem med transport och lagring av skogsbaserad biomassa och behovet av innovationer är därför stort. Torrefiering är en förädlingsmetod där energidensiteten höjs och lagringsegenskaperna förbättras genom rostning av biomassa i en syrefrimiljö. Syftet med denna studie är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka potentialen hos torrefierad pellets under svenska förhållanden. I vår investeringskalkyl framgår det att break even-punkten för priset för torrefierad pellets är 367,55 kr/MWh. Känslighetsanalysen uppvisar att råvarukostnaden har störst påverkan på nettonuvärdet, följt av driftskostnaden och pris som hade samma påverkan, därefter kommer räntan och sist investeringskostnaden. Våra beräkningar visar att det finns en skillnad i tågtransportkostnad mellan torrefierad pellets och konventionell pellets per transporterad MWh.

Uppsatsen granskar systemet för utjämning mellan kommunerna ur political economy- och tillväxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utsträckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgår att det rådande statsbidrags- och utjämningssystemet ger ett mycket begränsat utrymme för diskretionära bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen är att det finns en påtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillväxtperspektiv granskar vilka effekter långtgående kommunutjämning kan tänkas ha på arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början..

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillväxten ökande inkomster till kommunerna. När den ekonomiska tillväxten stagnerade, samtidigt som efterfrågan på kommunens tjänster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nå balans. Effektiviseringar når dock en gräns och då behövs nya idéer. Ett sätt kan då vara att gynna det lokala näringslivet. Ett väl fungerande näringsliv bidrar med arbetstillfällen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begränsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

This bachelor thesis addresses the problem of appeals against house building in Gothenburg. The thesis investigates whether there is a statistically significant relationship between demographic factors and the occurrence of approved, appealed and revoked permits for new construction of residential buildings in the ten districts of Gothenburg. This is done with a correlation analysis. The report also investigates whether there is a statistically significant regression in the same demographic factors and how these individually affect the average processing time for appeals in the districts. This study is done with a multiple regression analysis.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Syfte: Syftet är att genom en ABC-kalkyl utreda var ett mindre grossist företag tjänar sina pengar och därefter diskutera hur företaget tidigt ska kunna få indikationer på ekonomiska förändringar. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Nordhav AB. Utifrån teori och empirisk data utvecklas en ABC-modell för Nordhav ABs verksamhet samt ett förslag till budget för verksamheten. ABC-modellen och budgeten testas därefter på ett verkligt material och resultat analyseras. Resultat: Resultatet av den lönsamhetsbedömningen som gjorts i detta arbete genom en ABC-kalkyl visar att företaget idag (2002) säljer flera produktgrupper med förlust.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning.

Harmoniseringen av upphovsrättsskyddet inom den europeiska unionen har lett till ändringar i nationell rätt av flera medlemsstater. Vissa länder har som effekt av olika direktiv infört bestämmelser som gör det möjligt för domstol att ålägga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgång till tjänster eller webbsidor som används för att begå upphovsrättsintrång. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.Hovrätten har i mål nr Ö 10146-09 och i mål nr Ö 7131-09 vid vite ålagt internetleverantörer att sluta tillhandahålla internetuppkoppling för tjänster som används för att begå upphovsrättsintrång.Det torde vara lagenligt att genom föreläggande om vitesförbud även ålägga internetleverantörer att neka sina användare tillträde till en sådan tjänst. Detta torde vara fallet även om tjänsten i fråga är belägen i ett tredje land. Ett sådant föreläggande kan inte anses strida mot censurförbudet, även om tjänsten skulle vara grundlagsskyddad.