Finland prÀglades under efterkrigsdecennierna av bÄde ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra VÀrldskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestÄnd till Sovjetunionen och det krÀvdes stora summor för att Äteruppbygga landet. Det var pÄ grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin anvÀndes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill sÀga ett land med negativa förhÄllanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltsÄ ett land som har ekonomiska framgÄngar och hög arbetslöshet och var dÀrmed ett land som mÀnniskorna frÄn ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bakomliggande faktorer till varför mÀnniskorna ville flytta frÄn Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist pÄ arbete och brist pÄ arbetskraft dÀr arbetslösheten blev ett samhÀlligt bekymmer som kom att pÄverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska pÄfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkÀnslorna ifrÄn. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa lÀngre Àn en mÄnad och var mellan 19 till 25 Är.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nya villkor som, enligt den rÄdande diskursen inom globaliseringsÀmnet, fÀrgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa pÄverkat den svenska socialdemokratin. HuvudfrÄgan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna frÄga har vi Àven formulerat en underfrÄga som besvaras först: Vad Àr den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rÄdande diskursen, haft pÄ nationers inhemska politik? Studien sker i tvÄ steg, dÀr det första steget fokuserar pÄ underfrÄgan och den andra pÄ huvudfrÄgan. De olika stegen skiljer sig nÄgot i metodiken, Àven om bÄda delar utgÄr frÄn textanalys. Den första delen Àr en Àr av en mer deskriptiv art, dÀr fokus legat pÄ texternas manifesta innehÄll, medans den andra Àr mer av en analys dÀr det latenta innehÄllet varit mer intressant.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka karaktÀren och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och nÀringsliv samt andra utomstÄende aktörer pÄ en gymnasieskola i Dalarna. Hur Àr sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna pÄ sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras pÄ intervjuer, innehÄllet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett vÀldigt positivt och öppet förhÄllningssÀtt till sponsring.

Studien behandlar svenska lÀkemedelsföretags relationsmarknadsföring, ett omrÄde vilket enligt författarna Àr att betrakta som relativt outforskat. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning av fem stora lÀkemedelsföretag i Sverige med syftet att studera anledningarna till varför företagen bedriver relationsmarknadsföring och mot vilka aktörer den riktas. Studiens teoretiska modell genererade följande fyra propositioner baserade pÄ förutsÀttningarna pÄ den svenska lÀkemedelsmarknaden. Propositionerna kunde antingen accepteras eller förkastas. P1: Relationsmarknadsföring anvÀnds för att komplexiteten inom lÀkemedelsindustrin krÀver det.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrares musiklektionsplanering i Ärskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som pÄverkande faktorer, men Àven styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till Àmnet. Barn i denna  Äldersgrupp, 10-12 Är, Àr pÄ vÀg in i förpuberteten. Uppsatsen nÀmner  hur elever kan reagera beroende pÄ om lÀraren Àr man eller kvinna.  Skolan Àr inte oberörd av samhÀllets gigantiska musikutbud. Eleverna stÀller större krav pÄ lektionsinnehÄllet Àn tidigare.

Sverige Àr ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med mÄlet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgÄngar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, dÄ de ekonomiska och demografiska förutsÀttningarna förÀndrats, för att det ska vara hÄllbart i lÀngden. PÄ senare Är har Àven pensionsÄldern blivit en viktig frÄga dÄ vi sett en ökande medellivslÀngd och lÀgre barnafödande. I den hÀr uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen fÄr nÀr pensionsÄldern förskjuts frÄn 65 Är till 70 Är. För att jÀmföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en lÄginkomsttagare och en höginkomsttagare.

Denna rapport behandlar framtagandet av en modell för berÀkning av lastbilars nyttjandegrad. Vidare beskrivs hur denna modell har implementerats och vilka möjliga ekonomiska besparingar som finns att hÀmta med ett ökat nyttjande. Den kostnadskalkyl som upprÀttades för att kunna berÀkna dessa möjliga besparingar resulterade i en kalkylerad timkostnad pÄ 551 SEK per timme och lastbil. De resultat som berÀkningarna av lastbilarnas nyttjandegrader gav, tyder pÄ att bilarna i den södra regionen, som förvÀntat, hade en klart lÀgre nyttjandegrad Àn övriga. Mer ovÀntat var dock att detta till stor del berodde pÄ ett lÄgt kapacitetsutnyttjande.

Vilka ekonomiska frÄgor ligger nÀrmast de svenska brevskrivarnas hjÀrtan? TvÄ svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett vÀrldsunikt data set innehÄllande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frÄgor rörande ekonomi. UtgÄngspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen Àr centrerat kring de bakÄtriktade lÀnkeffekter som förvÀntas uppstÄ som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet lÀngs den mexikansk-amerikanska grÀnsen kan sÀgas ha flera orsaker, men grundas i tillgÄngen pÄ billig arbetskraft samt nÀrhet till vÀrldens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar pÄ ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsÀttning, begrÀnsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom fÄ lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras lÀnkbildningen.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Under 2009 genomförde Uddeholm i Hagfors ett konjunkturavdrag, vilket var den första överenskommelsen i sitt slag. Konjunkturavdraget gick ut pÄ att alla anstÀllda fick gÄ ner Ätta timmar i arbetstid, med villkoret att gÄ ner tio procent i lön. Denna överenskommelse gÀllde hela företaget, vare sig man var fackligt ansluten eller inte.Syftet med denna uppsats Àr att genom ett förutsÀttningslöst arbetsÀtt belysa konjunkturavdraget. ArbetssÀttet i uppsatsen förhÄller sig till en metod som kallas grundad teori, som bygger pÄ författarnas öppna sinne,tabula rasa. Som grund för informationssökandet genomförde vi intervjuer med de olika fackliga organisationerna; Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall, som Àr nÀrvarande vid Uddeholm.

I Sverige anvÀnds mycket energi för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. För att uppfylla det stÀndigt ökande behovet av vÀrme, byggs exempelvis nya vÀrmeproducerande anlÀggningar som komplement i fjÀrrvÀrmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion fÄr vÀrme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt frÄn industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjÀrrvÀrmenÀt och lagra i ett sÀsongsvÀrmelager. NÀr vÀrmebehovet ökar under den kalla delen av Äret, skall sÀsongsvÀrmelagret bidra med vÀrme.Idén Àr att lagret skall ersÀtta delar av de vÀrmeproducerande anlÀggningarna som utnyttjas i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem. MÄlet Àr att all fossil brÀnsleanvÀndning skall kunna tas bort.

Sedan 1990-talet har mÄnga företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets pÄverkan pÄ den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfrÄga företags stÀllning gÀllande sociala frÄgor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömÀssiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser pÄ företagets roll i samhÀllet i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hÄllbarhetsredovisning pÄ grund av dess frivilliga karaktÀr bÄde till existens och innehÄll och mÄnga har ifrÄgasatt trovÀrdigheten i den information som redovisas. Syftet med vÄr uppsats var att studera varför företag valt att hÄllbarhetsredovisa, vad de anvÀnder sin hÄllbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att fÄ informationen sÄ trovÀrdig som möjligt.

År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebĂ€r att alla svenska börsnoterade företag mĂ„ste nedskrivningspröva sin goodwill istĂ€llet för att som tidigare göra Ă„rliga avskrivningar. Detta utförs med hjĂ€lp av en diskonteringsrĂ€nta och pĂ„verkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. VĂ„r uppsats baseras pĂ„ en studie av Carlin och Finch (2009) som jĂ€mförde australiensiska företags redovisade diskonteringsrĂ€ntor med teoretiska sĂ„dana berĂ€knade med hjĂ€lp av CAPM. De fann att en stor del av företagen anvĂ€nde en opportunistisk diskonteringsrĂ€nta som gjorde att de undvek att skriva ned sin goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och dĂ€rför anvĂ€nder vi bĂ„de CAPM och trefaktormodellen nĂ€r vi gör motsvarande undersökning pĂ„ noterade svenska företag.