Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.

Under Ären 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av vÀrlden. FrÄgor kring hur vÀrldens livsmedelsproduktion ska klara av en vÀxande befolkning och förÀndrat klimat i framtiden pÄ ett hÄllbart sÀtt vÀcktes. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att frÀmja en hÄllbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett sÄ kallat hÄllbart jordbruk.

Bakgrund och problem: I dagens globala samhÀlle Àr miljöaspekter omöjliga att bortse frÄn.Företagens pÄverkan pÄ miljön har varit ett Äterkommande Àmne och de kan inte lÀngre endastse till aktieÀgarnas intressen, utan mÀrker att andra intressenter stÀller högre krav pÄ attföretagen ska ta sitt ansvar gentemot miljön. Företagens styrning mot sina miljömÄl har gÄttfrÄn ett utifrÄnperspektiv till ett mer inifrÄnperspektiv. Av den orsaken kan det finnassamband mellan företagens ekonomiska mÄl och miljömÄl och frÄgan Àr om det gÄr att se omföretagens miljöarbete pÄverkar deras ekonomiska mÄl.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur miljöarbetet anvÀnds i ICA och Coop:sekonomistyrning och i vilken mÄn miljöfrÄgor pÄverkar företagen i dagligvaruhandelnsekonomiska mÄl.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie i dagligvaruhandeln dÀr respondenter pÄ tvÄbranschföretag har intervjuats.Resultat och slutsatser: Genom vÄr studie har det framkommit att ICA och Coop anvÀndersig av miljöarbete om det Àr ekonomiskt lönsamt. Miljöarbete ses som en storkonkurrensfördel i branschen vilket till stor del bidrar till att företagen agerar överhuvudtaget.Förslag till fortsatt forskning: Att studera Àmnet sett ur fler aktörers perspektiv, gÀrnainkluderande lÄgpriskedjor. Undersöka miljöarbetet och dess ekonomistyrning i tillverkandeföretag, samt vÀga in kundernas uppfattning av företagens miljöarbete..

Bakgrund: MÄnga biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt Àmne.Syfte: Studien syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvÀrde samt finansiella nyckeltal under lÄg- respektive högkonjunktur.Genomförande: SekundÀrdata har samlats in frÄn företagens Ärsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanstÀllts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns nÄgot samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under bÄde lÄg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt rÀntabiliteten pÄ det totala kapitalet. Det Àr svÄrt att sÀga om det Àr skuldandelen som Àr den beroende eller oberoende variabeln, det vill sÀga om det Àr skuldandelen som pÄverkar nyckeltalen eller tvÀrt om.

I Sverige anvÀnder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersÀttas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att anvÀndas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hÀnsyn till bÀrförmÄga vid böjning och tvÀrkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hÀnsyn till bÀrförmÄga vid centriskt tryck och moment i tvÀrsnitt pÄ grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gÄtt ett steg nÀrmare Eurokod 2 Àn tidigare utgÄvor och det som skiljer vid berÀkning av armering, Àr hur partialkoefficienter anvÀnds.

Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Det Àr vÀl kÀnt att mediebranschen befinner sig i en tid av förÀndring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sÀmre, och sÄvÀl frilansarvodena som andelen fasta anstÀllda har minskat. NÀr journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr Àr en variant pÄ sÄdana.  Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrÄgade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiklÀrare i Namibia förhÄller sig till lÀroplaner och Àmnets förutsÀttningar och hur det pÄverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien Àr en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i Àmnet musik Àr. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lÀrare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som Àr rÄdande för en musiklÀrare i Namibia och hur dessa faktorer pÄverkar undervisningen. Denna studie bygger pÄ sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Marknaden för flygmotorunderhÄll har blivit allt mer konkurrensutsatt sedan nya aktörer börjat ta marknadsandelar. Det kÀrvare marknadsklimatet har frÀmst drabbat de smÄ fristÄende underhÄllsleverantörerna. En av dessa smÄ fristÄende underhÄllsleverantörer Àr Volvo Aero Corporation, VAC, i TrollhÀttan. Ett problem vid flygmotorunderhÄll Àr behovet av reservmotorer. Kapitalkostnaden för inköp av reservmotorer Àr mycket hög, samtidigt som bristkostnaderna ocksÄ Àr mycket höga.

IFRS infördes obligatoriskt i EU Är 2005 och syftade till en kvalitetsförbÀttring av de finansiella rapporterna, samt ökad jÀmförbarhet mellan dem. FrÄgetecken kvarstÄr dock angÄende IFRS pÄverkan pÄ ekonomin. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att undersöka hur kvaliteten förÀndras i utvecklade lÀnder, som Àr starkt genomdrivande, och mindre utvecklade lÀnder, som Àr svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism anvÀnds i undersökningen som proxy för kvalitet. BÄde den betingade och den obetingade konservatismen studeras dÄ bÄda inverkar pÄ kvaliteten i redovisningen.

Fleets have the ability to affect an adversary?s use of the seas for transportation. Nations have in numerous occasions exercised this power in order to ravage their opponent?s trade in times of conflict with the purpose of diminishing their military might. Great naval thinkers like Mahan and Corbett have described this use of seapower during conflicts in great depth but theories regarding the use of seapower to affect a nation?s peacetime economy in order to achieve limited political goals is lacking.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.

Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Vattkoppor rÀknas till en av vÄra klassiska barnsjukdomar. Sjukdomen Àr i sig relativt ofarlig, men leder till stora produktionsförluster för samhÀllet dÄ individer tvingas vara hemma frÄn arbetet pÄ grund av vÄrd av barn eller sjukskrivning. I flera lÀnder, sÄsom USA och Tyskland, har man undkommit problemet med stora produktionsförluster genom att införa allmÀn barnvaccination mot vattkoppor. Denna vaccination har dÄ bara lagts till det redan existerande barnvaccinationsprogrammet i landet. Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en cost-benefit analys, undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av allmÀn barnvaccination mot vattkoppor skulle leda till i Sverige.