Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbÀttringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristÄende förskola inriktade mot barn med sÀrskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristÄende och kommunal verksamhet. FrÀmst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in frÄn studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information frÄn ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som anvÀnds i förskolan.

A qualitative document analysis is used to answer the aim of this thesis that is to find out if the relation between the European Union and Belarus has changed from confrontational to reparational in between the two parliamentary elections that was held in the country in the years of 2004 and 2008. The study focuses on debates from the European parliament in association to the elections in Belarus to see if the rhetoric used in the debates have changed. It is found that the rhetoric used in the European parliament after the 2004 election in Belarus are extremely confrontational and the members of the debate expresses their thoughts of Belarus in a rather harsh way. It has also been found that the rhetoric used in the European parliament after the 2008 election in Belarus are more diplomatic and have the tendencies of a warmer relation to Belarus although there are still some confrontational views among the members..

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang pÄ olika utlÀndska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men Àven genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pÄgÄtt lÀnge men pÄ senare tid har detta Àmne vÀxt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började Är 2008 har förÀndrat ekonomiska förutsÀttningar och det finns bevis att vÀrldshandel har pÄverkats negativ och mÄnga företag runt om i vÀrlden kÀnt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har pÄverkats och i sÄ fall i vilken utstrÀckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte pÄ under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill Àven analysera om syn pÄ försatt internationalisering och internationell fokus har förÀndrats i och med krisen.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre insyn i hur engÄngsinstrument inom sjukvÄrden anvÀnds i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömÀssiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av en fallstudie för att uppfylla vÄrt syfte och besvara forskningsfrÄgorna som bestÄr av en huvudfrÄga och tre följdfrÄgor. De frÄgor vi sökte att besvara Àr: Vilka Àr argumenten för att anvÀnda engÄngsinstrument och hur ser anvÀndandet av dessa ut? 1.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefÀr 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i smÄ kommuner. Varje Är lÀgger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gÄ runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett vÀrde som inte kan mÀtas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och förstÄ kommunens syn pÄ en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska). AvgrÀnsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och dÀrmed uteslutit andra typer av arenor.

Fokus i denna uppsats ligger i att jÀmföra fyra organisationers hÄllbarhetsredovisningar och se i vilken utstrÀckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan. De fyra organisationer som granskas Àr Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgrÀnsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det Àr det mest relevanta och intressanta att titta nÀrmare pÄ. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: PÄ vilket sÀtt, i sina hÄllbarhetsredovisningar, tillÀmpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan? Syftet Àr att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska pÄverkan enligt GRI:s riktlinjer och jÀmföra dessa med varandra. För att fÄ fram information om detta har respektive banks hÄllbarhetsredovisning för Är 2010 granskats och tolkats.

En önskan finns frĂ„n brödföretaget Polarbröd AB i Älvsbyn att veta om det Ă€r tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen frĂ„n bakugnarna. För detta Ă€ndamĂ„l togs prover pĂ„ gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolĂ„nga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vĂ€tskeform per Ă„r. De tekniska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sĂ„dan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade pĂ„ betydligt bĂ€ttre ekonomiska förutsĂ€ttningar.

I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan Är 1850 och Är 2000. PÄverkas den ekonomiska tillvÀxten av en Àndring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan pÄ nativiteten? Med bakgrund av tre vÀl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att stÀllas upp och skattas för att ekonometriskt faststÀlla hur signifikanta de inkluderade variablerna Àr. De tre eko-nomiska teorierna har tillÀmpats pÄ svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd Ät de eget uppstÀllda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som anvÀnds för autokorrelation och ickestationÀritet.

AbstractIn this thesis I will discuss the relationship between the European Union and the regions of Europe. The development of the European Union has meant that many decisions are taken in Bruxelles. Many actors participate in the policyprocess ranging from national goverment to policynetworks of different kinds. An emerging actor has been the regions of Europe. Their influence on the policyprocess have grown and today almost all of them are represented in Bruxelles through Region Offices.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gÄngen i ett Europaparlamentsval dÀr valdeltagandet var mycket lÄgt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, dÀr valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning dÀr EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, nÀrmare bestÀmt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska Àven titta nÀrmare pÄ hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad pÄverkar EU-frÄgan.

Att studera de ekonomiska effekterna av migration Àr tyvÀrr ett för stort Àmne för den Àr uppsatsen sÄ vi har valt ut vissa delar av detta Àmne att studera och i möjlig mÄn undersöka hur dessa effekter pÄverkar Sverige. De effekter som behandlas Àr effekter pÄ tillvÀxt för utvandrarlÀnder nÀr högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad pÄverkas av immigration. Vi har undersökt bÄde teoretisk och empirisk litteratur och sedan jÀmfört slutsatser som dragits pÄ internationella data med de förhÄllanden som rÄder för Sverige. VÄra slutsatser Àr att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt pÄ humankapitalsnivÄn i ett utvecklingsland under vissa omstÀndigheter. Effekterna pÄ arbetsmarknaden i invandrarlandet Àr omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartÀthet i en yrkesgrupp negativ pÄverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..

Bakgrund - Bernstein et al. (2011) menar att kunder vill ha breda sortiment men att detta leder till problem för det tillverkande företaget. Större utbud attraherar fler kunder, speciellt pÄ en konkurrensutsatt marknad men samtidigt som detta ger positiva effekter medför det Àven en mer komplex produktion. Ett större sortiment tenderar att minska efterfrÄgan pÄ individuella produkter och företaget förlorar möjligheten med skalfördelar dÄ stora produktionsbatcher i detta fall medför stor lagerhÄllning. En metod för att göra produktionen av dessa artiklar mer kostnadseffektiv Àr att anvÀnda ett standardsortiment.Syfte - Syftet med studien Àr att ta fram ett standardsortiment och sedan identifiera de ekonomiska produktionskvantiteterna för det framtagna standardsortimentet.