Flygbranschen har på senare år blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bärbara läsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det går att implementera EFB i bolaget på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.Den här studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde påvisa några direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen är att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbättringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som väger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..

Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i städer. I västvärlden består en stor del av städerna av outnyttjade, mörkfärgade hustak. Takytorna kan förbättra det lokala klimatet om de istället blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i städer ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de även sänker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med både produktiva och rekreativa syften.

Bakgrund och problem: Skolmåltidsverksamheten i Sveriges kommuner är i behovav förbättring. I Torslanda stadsdel, i Göteborg, har ett förändringsarbete avskolmåltiderna genomförts med ett lyckat resultat. Det ordnades i form av ett projektsom kallades Torslanda Matprojekt. Författaren anser att det är viktigt att spridakunskapen om hur ett lyckat förändringsarbete kan genomföras.Det kan eventuellt ha skett ett organisatoriskt lärande under projektets gång. Ettförändringsarbete medför ofta ett visst motstånd, och det krävs resurser för attförändra en måltidsverksamhet.Syften: Författaren avser att beskriva hur ett eventuellt organisatoriskt lärande hargenomförts utifrån Senges idéer, vilket motstånd som har förekommit och hur och närde övervanns, samt förklara hur de ekonomiska resurserna har blivit hanterade.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på projektets två första faser.

Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kasta ljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler.

I Sverige aktualiserar cash pool-system särskilda aktiebolagsrättsliga frågeställningar, beroende på att lån till aktieägare som huvudregel är förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstår särskilda bedömningsproblem när ett företag som äger aktier i det utlånande aktiebolaget har sitt säte utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Omfånget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering är i detta hänseende oviss. Det är därför nödvändigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen ställer på svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.

Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat på grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag är det inte längre inom industrisamhället som den mesta tillväxt genereras utan kunskapssamhället har fått en allt större betydelse. Luleå kommun är en kommun som antagit en vision för att få till stånd en utveckling och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i Luleå kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrån trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvärda tillväxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag ställt följande frågor: ? Vad bygger visionen på för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter står bakom framtagandet av visionen? Studien består av två delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstå processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i Luleå kommun.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt ekonomiska faktorer som anställningskontrakt och arbetslöshet påverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre år. Många tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osäkerhet och fertilitet, men desto färre har koncentrerat sig på att titta på sambandet mellan anställningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras på tvärsnittsdata från European Social Survey, som samlades in år 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom åren samt mellan kvinnor som är barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras från analyserna är att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation år 2004, var mindre benägna att planera för att skaffa barn inom tre år än kvinnor som hade fast anställning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istället egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn än de med fast anställning.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vår kartläggning ämnar vi öka förståelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats från år 2000 till 2008. Denna jämförelse har vi gjort genom att granska årsredovisningar från de största aktörerna inom respektive del-bransch..

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden.

Denna undersökning skall ge en bild av hur medlemmarna ser på skogsägareforeningen Norrskog. Undersökningen baseras på 228 st slumpmässigt utvalda medlemmar som besvarat en enkät. Underlaget har kompletterats med intervjuer av 5 st inspektorer. Medlemmarna tenderar att bygga upp sitt virkesförråd. De likställer i medeltal de ekonomiska värdena med andra värden med att äga skog.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.