Det finns många faktorer och omständigheter runt en organisation som påverkar hur man väljer att utforma organisationen i fråga. Syftet med detta arbete är att finna faktorer som påverkar utformningen av ideella föreningars näringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förståelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa används contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omständigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i två delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemässigt upplägg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (där arbetsdelningen mellan ideella och anställda förändras) och näringsverksamhetens omfattning (där större omfattning påverkar avståndet mellan näringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar den ekonomiska ställningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsättning på över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie där årsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjälp av dessa rapporter upprättas sedan förädlingsvärdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat på ekonomisk ställning. Det är dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen är upplagd på det viset att den baserar sig på en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka klubbarnas ekonomiska ställning.

Syftet med vår studie är att förstå hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstå hur och på vilket sätt ekonomin är en förutsättning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod där primära källor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter på positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har främst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet präglats av en abduktiv karaktär.Ideella fotbollsföreningar måste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet är att pröva Michael Ross teori om förhållandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, på en djupare nivå. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlägger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.Vår slutsats är att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredställde inte regimen befolkningens krav på subvention av exempelvis bränsle och basmatvaror.

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland.

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv..

Människan tvingas idag ta ställning inför viktiga miljöfrågor mycket p.g.a. vår användning av fossila bränsle. Detta ställer krav på kunskapsmässiga verktyg för att tackla problematiken. Det är därför intressant att studera elevers förståelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-åringars förståelse om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt hur elever använder sig av ett integrerat kretsloppstänkande där ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras:Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning..

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter.