Sök:

Sökresultat:

4331 Uppsatser om Ekonomiska föreningar - Sida 20 av 289

LikvÀrdighet i praktiken - En aktionsforskningsstudie om lÀrares arbete för en likvÀrdig skola.

Syfte: Studien har undersökt hur begreppet likvÀrdighet förstÄs och omsÀtts av lÀrare i praktiken. Studiens syfte var att belysa begreppet likvÀrdig skola. Detta gjordes genom de tre frÄgestÀllningarna: Vad innebÀr begreppet likvÀrdig skola? Vilken innebörd lÀgger pedagoger i begreppet likvÀrdig skola? Samt hur planeras och genomförs ett arbete för ökad likvÀrdighet i skolans praktiker? Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr sprÄket, vad som sÀgs och hur det förhandlas Àr centralt. I sprÄket kan förklaringar hittas som ligger till grund för sociala mönster och handlingar (Burr, 2003).

BREEAM-SE : Är den bidragande till ett ökat ekonomiskt fastighetsvĂ€rde?

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat vÀrde för fastighetsÀgaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansÄg att indikatorerna skapar eller inte skapar nÄgot vÀrde. Ett betyg för högste ekonomiska vÀrdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanstÀllts. Undersökningen tog enbart hÀnsyn till den ekonomiska vÀrdeökningen för fastighetsÀgaren och avgrÀnsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt vÀrde har begrÀnsats i mÄn av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte Àr helt optimerad vad gÀller mÄlpoÀngen som ska nÄs för högsta ekonomiska vÀrdet.

Personallönsamhet : en viktig del i helheten

Dagligvaruhandeln erbjuder ett stort antal arbetstillfÀllen i Sverige och antalet anstÀllda i branschen ökar i stadig takt. Svensken Àgnar i genomsnitt tvÄ och en halv vecka per Är Ät att handla och livsmedelsförsÀljningen i landet ökar. Ur ett konkurrensperspektiv innebÀr detta att det Àr av stor vikt att erbjuda kunden en positiv upplevelse i butik, nÄgot som till stor del pÄverkas av personalen. ICA Àr Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln och ett av Sveriges starkaste varumÀrken. Inom ICA-koncernen agerar ICA-handlarnas Förbund som ett kommunikationsled mellan handlare och ledning.

IckelinjÀr kurspÄverkan vid kreditbetygsÀndring

Att bedöma och betygssÀtta företags kreditvÀrdighet Àr en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande nÀr t ex lÄnevillkor behandlas. Detta stÀller höga krav pÄ kreditvÀrderingsföretagens förmÄga att leverera korrekta analyser. SÄvÀl lÄngivare som investerare reagerar pÄ ett Àndrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter pÄ det företag som betygssÀtts. KreditvÀrderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillrÀckligt snabbt pÄ ny information.

Ideella idrottsföreningar och outsourcing av ekonomifunktionen : En beskrivning om en tÀnkbar lösning

Det övergripande syftet Àr att beskriva hur och kartlÀgga varför ideella idrottsföreningar vÀljer att outsourca sin ekonomifunktion. Studien ska Àven öka kunskapen för de effekter outsourcing av ekonomifunktionen medför pÄ den ekonomiska- respektive den sportsliga delen av de ideella idrottsföreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis ska studien ocksÄ ge rekommendationer till idrottsföreningar som stÄr inför valet att outsourca sin ekonomifunktion. Detta gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sex personer verksamma i olika ideella idrottsföreningar. KÀnda referenser om outsourcing för företag samlades in för att kunna stÀllas i relation till svaren.

Heltid - en möjlighet? : En studie av deltidsanstÀllningar och personalkostnader i svenska kommuner

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

AnvÀndning av arbetshÀstar som exempel pÄ hÄllbar kommunal förvaltning : ett arbete om anvÀndandet av arbetshÀstar i kommunal förvaltning samt potentialen att anvÀnda arbetshÀstar som en del i hÄllbar kommunal förvaltning och tillvÀxt

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

Viktiga faktorer för utlÀndska direktinvesteringar i Sub-Sahara : en tvÀrsnittanalys

FDI har sedan början pÄ 80-talet vÀxt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgÄngarna till finansiellt och fysiskt kapital i vÀrlden. FDI har enligt mÄnga studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gÀller frÀmst för outvecklade lÀnder men ocksÄ utvecklade lÀnder. Studiens mÄl var att hitta viktiga faktorer som pÄverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjÀlp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP.

Entreprenöriellt lÀrande - utveckling och drivkrafter pÄ tvÄ varianter av SamhÀllsvetenskapsprogrammet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man pÄ tvÄ varianter av gymnasiets samhÀllsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lÀrande. De tvÄ programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhÀllskunskap. Hur har arbetssÀttet entreprenöriellt lÀrande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika Àmnesinriktningar pÄverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, dÀr sex lÀrare, tre frÄn vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar frÄn de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lÀrande Àr ett anvÀndbart arbetssÀtt i de flesta Àmnen.

DĂ€rför bildades Mercado ComĂșn del Sur!

Efter andra vĂ€rldskriget sĂ„ har ett av de mer övergripande sĂ€rdragen i det internationella systemetutgjorts utav framvĂ€xten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrĂ„gorna inom det integrationsteoretiska forskningsomrĂ„det har handlat om att förklara vilkakrafter som fĂ„r stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början pĂ„ 1990-talet kom en ny vĂ„g av integration att ta fart i Sydamerika,dĂ€r Mercado ComĂșn del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgĂ„ngsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlĂ€gga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingĂ„ avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. DĂ€r jag utifrĂ„n enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som stĂ„r i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Emigration och kolonisation i Norrbotten: en undersökning av statens ÄtgÀrder för kolonisation i Norrbotten

Syftet med uppsaten Àr att studera emigraitonen frÄn Norrbotten och dÀrtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet Àr ocksÄ att studera samhÀllets reaktion pÄ emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget sÀrskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som pÄverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten sÄsom ekonomin, religionen, vÀrnplikten och politiken framkommer att bÄde ny och gammal forskning anser att det Àr den ekonomiska faktorn som Àr huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde nÀr svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn Àr den som Àr mest framtrÀdande.

Uppdrag: Opera! : En studie av förhÄllandet mellan konstnÀrliga och ekonomiska drivkrafter i tvÄ svenska operahus

Uppdrag: Opera! handlar om hur konstnÀrliga organisationer i allmÀnhet, och tvÄ svenska operahus i synnerhet, utvecklas och förnyas. Aspekter som vÀgs in i studien, Àr förhÄllandet mellan ekonomiska och konstnÀrliga drivkrafter, publikrelationer och organisatoriska influenser frÄn nÀringslivet. Uppsatsens syfte Àr att försöka beskriva och förstÄ hur dessa faktorer inverkar pÄ organisationerna, och Àven att jÀmföra de empiriska undersökningsresultaten frÄn tvÄ svenska operahus; Kungliga Operan i Stockholm och GöteborgsOperan i Göteborg. I den tidigare forskning som utgör undersökningens teoretiska ramverk belyses den stÀndiga konflikten mellan konst (det fria och spontana) och företag (det rationellt kalkylerande). Detta förhÄllande genomsyrar uppsatsens uppbyggnad och syfte.

FDI i Vietnam, Policys och dess effekter

Vietnam genomgick i slutit pÄ 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utlÀndska direktinvesteringar (FDI) tillÀts komma in i landet, nÄgot som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gÀllande den ekonomiska tillvÀxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergÄng frÄn en planekonomi. Det finns olika faktorer som pÄverkar investerares beslut att investera utomlands. För att pÄverka dessa beslut och dÀrmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

Sandviks potential för hÄllbar utveckling inom produktionen : En fallstudie om framtida utvecklingsmöjligheter gÀllande investeringsmöjligheter, certifieringsprocesser och mÄlsÀttningar

Syftet med projektet Àr att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hÄllbarheten inom affÀrsomrÄdets produktion. PÄ grund av företagets storlek och globala utstrÀckning har företaget ett stort ansvar för att vÀrna om miljön. Syftet Àr vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten pÄverkas negativt. De metoder som har anvÀnts för att samla in teori och empiri har bestÄtt utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade kÀllor pÄ internet. En riskanalys har utförts för att verifiera kÀllans innehÄll och bekrÀfta dess trovÀrdighet.

Offentligheten och ekonomismen - en förenlighetsanalys

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->