Syftet med denna uppsats var att förstå de bakomliggande motiven till att kvinnor från Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för äktenskap med svenska män. Studien är regionalt begränsad till Norrbotten och undersöker även kvinnornas förväntningar på livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har påverkat deras identitet. Studien är kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger på djupintervjuer med tio kvinnor från Ryssland i åldrarna 25 till 50 år som flyttade till Sverige efter äktenskap med svenska män. De teoretiska utgångspunkter som varit vägledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration från Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras längtan efter att uppnå den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bättre värld i Väst.

Problem: Konsumtionsforskningen har gått ifrån fokusering på människans fysiologiska behov och synen på människan som en enskild individ till fokus på de psykologiska och sociala behoven där människan sätts in i ett socialt sammanhang. Vilka föreställningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa föreställningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka de föreställningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de föreställningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgångspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas föreställningar om konsumtion går det inte att utesluta något av modellens olika perspektiv.

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav på företagen ställs det dessutom högre krav på de anställda. De senaste månadernas ekonomiska kriser över världen har dessutom lett till att många sägs upp från sina arbetsplatser, men vad händer med dem som blir kvar på arbetsplatsen? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om konsekvenserna av uppsägning på grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anställda som blir kvar på en arbetsplats efter en massuppsägning. Anledningen till att jag har valt att skriva den här uppsatsen är att jag är intresserad av frågor om arbetsmiljö och hur anställda påverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste åren och en trend är att brotten blir allt svårare att utreda. Som ett led i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes år 1999 nmälningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stärka revisorns brottsförebyggande roll. Då revisorns roll innan anmälningspliktens införande var huvudsakligen aktieägarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhällsorienterad roll i och med lagändringen. Syftet är att undersöka vilka brott som anmäls och i vems intresse, ägarnas eller samhällets, revisorn handlar när denna anmäler misstanke om brott. I ett mindre företag är ofta ägare och ledning samma person, om revisorn då anmäler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i ägarnas intresse, då det är ägarna som blir anmälda.

Uppsatsen ?Hur mår du lilla hjärnan?? syftar till att klargöra varför det finns få kvinnliga chefer på toppnivå inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie där vi utifrån teorier om glastaket, könsmärkta organisationer samt socialkonstruktivism, fastställer rådande ledarskapsdiskurs samt klarlägger de hinder som är mest relevanta. Studiens andra del är empirisk och består av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer från Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrån de aspekter vi har med oss från litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvärde gällande den ojämna könsrepresentationen på toppnivå. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen är under ständig förändring, men att vissa aspekter av den fortfarande är förankrade i det manliga.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Det har skett ovanligt många arenabyggen i Sverige under den senaste tioårsperioden då kraven från elitklubbarna blivit allt högre på arenornas utformning, standard och säkerhet. Då det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige är det ett intressant ämne att titta närmare på hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det är som investerar i arenor.Vår uppsats har valt att fokusera på två aktuella projekt i Stockholmsområdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frågorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de påverkar finansieringen. Frågan besvaras med hjälp av tillgänglig information om projekten samt med hjälp av genomförda intervjuer med aktörer som är inblandade i projekten.Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det främst finns två olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller påverkar finansieringen på olika sätt. De två olika rollerna består av dels en mer långsiktig roll som inte enbart går in i projektet av ekonomiska skäl, och dels en roll som förvisso kan se långsiktigt på projektet, men som även ser mer till det ekonomiska resultatet.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond är en fond med ett avkastningsmål som är absolut och oberoende av marknadsriktning då förvaltaren inte jämför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan använda sig av såväl långa som korta positioner samt utnyttja belåning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet växt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt är att studera om hedgefonder kan påvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar på fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvärderar fonderas prestationer med hjälp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om.

Den här uppsatsen grundar sig på två fältstudier i nyutlagda demonstrationsförsök på Asa försökspark som ska användas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 år gammalt bestånd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell stråkröjning och som en kombination av bägge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillståndet, simulera fram prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jämföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 år gammalt eftersatt bestånd där fyra olika åtgärder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbränsleuttag. Syftet var även här att jämföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillståndet, göra prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den här studien även fram till och med den andra gallringen.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800?talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter.

Bakgrund; 3 % av världens befolkning lider av venösa bensår och de drabbade är främst äldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet är de två vanligaste egenvårdsåtgärderna och det ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvård. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svårigheter till följsamhet av egenvård och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvård vid venösa bensår samt att undersöka kvaliteten på urvalsmetoden forskarna till valda artiklar använt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa, tre är kvantitativa och tre är kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databasen PubMed.