Internetbedrägerier är ett växande problem som kan leda till negativakonsekvenser för offren och den kommersiella infrastrukturen. Attkartlägga fenomenet och identifiera de egenskaper som kan bidra tillökad risk för utsatthet är därför viktigt. Syftet med denna studie var attundersöka utsattheten och oron för att utsättas för internetbaseradebedrägerier bland studenter vid Mittuniversitetet. En webbaseradenkät distribuerades till 600 slumpmässigt utvalda studenter ochdatamaterialet (17%, N = 102) analyserades genom ?², Mann-WhitneyU och Kruskal-Wallis-test samt logistisk regression.

Uppsatsens syfte är att besvara vad som föranleder våldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och Rosengård 2005. Jämförelsen mellan Paris och Rosengård medför en följdfråga om det finns liknande tendenser i Rosengård att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan äga rum.Vi använder oss av en teori som bygger på att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa två faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i våldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnär sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika områden, där skillnader i graden av misstro och utsatthet visar på två olika situationer.

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

Syftet med denna studie är att belysa utsattheten kring telefonisterna vid Regeringskansliets växel i deras arbete. Fokus för studien ligger på telefonisternas attityder och syner på sin utsatthet samt vad som är orsaken till att de i arbetet är utsatta.Studien utgår ifrån följande två frågeställningar:- Hur ser telefonisterna på sin utsatthet och sitt offerskap?- Kan man finna orsaker till telefonisternas utsatthet utifrån deras yrkesroller och placering inom myndigheten?Genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer har jag sökt svaren på dessa frågeställningar.Denna studies teoretiska förankring utgår ifrån delar av den befintliga forskningen på området om utsatthet i arbetet i form av våld och hot. Eftersom större delen av befintlig forskning på området handlar om vårdanställdas utsattheter i arbetet har jag valt att utgå ifrån den. En kombination av att de vårdanställda värnar om sin professionalism, inte vill att andras syner av deras yrkeskompetens ska påverkas till det negativa och att de skuldbelägger sig själva, bidrar till att de tonar ned och avdramatiserar sin utsatthet och offerskap.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påvisa några samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillväxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jämställdhetsvariabler förbättrar modellen. För att avgöra om så är fallet undersöks förändringen i justerad förklaringsgrad.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.