Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna..

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver?Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..