Hög sjukfrånvaro är en ständigt aktuell fråga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrånvaro i absoluta tal finns i Sverige även stora regionala skillnader i sjukfrånvaro som inte kan förklaras med skillnader i hälsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsäkringen ska få mer karaktär av försäkring med mindre godtycklighet i ersättningsbedömning krävs en tydligare koppling mellan risken som ska försäkras bort och försäkringens användande. Frågan som behandlas i denna uppsats är huruvida sjukförsäkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall på grund av ohälsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lågriskindivider kan utföras mer effektivt och försäkringsmässigt på en konkurrensmarknad än med en enhetlig sjukförsäkring.

Ett antal förändringar har under åren 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap är särskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, då dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvärldsmiljö som de är beroende av. Syfte: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur mångfald i företagets humankapital påverkar företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

FAKTORER HOS SJUKSKÖTERSKAN SOM PÅVERKAR PATIENTENS FÖRTROENDE OCH TRYGGHETSKÄNSLA En intervjustudie Caroline Fransson Sara Persson Fransson, C & Persson, S. Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Syftet med vår studie är att undersöka boendes attityder till områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen. Utvärderingar av boendes attityder till områdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfältet. Men de studier som finns utgår främst från ett kvantitativt angreppssätt, dvs. siffror och statistik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala upplever en brist i samband med information.  Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys.

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-beräkning på en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jämförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. Bästa lösningen på uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjälp av animerade filmer. Detta med tanke på att visualisering har ingått till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

Att samtala eller inte samtala om döden är en svår fråga, speciellt i relationen mellan den döende patienten och vårdgivaren. Forskning visar att vårdgivare som misslyckas att möta patienters behov av att samtala om döden, kan orsaka ett existentiellt vårdlidande för patienten. Det är därför viktigt att belysa patienters upplevelse av det existentiella samtalet kring döden. För att belysa detta samtal har vi valt att göra en innehållsanalys av narrativer, där den döende människan berättar om sina upplevelser med egna ord. Att känna trygghet i relationen är en förutsättning för att det existentiella samtalet överhuvudtaget skall uppstå.

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande.

Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna.